- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
106

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta bevisar endast, att mannen visste, att ban icke
var förlamad i någondera armen; beslöt han att lyfta
vänstra handen i stället för den högra, så antingen
visste han motivet, som bestämde honom härför, och
då handlade han bestämd af det motivet, eller visste
han det icke, och då handlade han icke motivlöst,
utan på • grund af ett honom obekant motiv.
Kausalitetslagen, som säger, att allt som sker måste hafva
en orsak, är allmängiltig; vore undantag från den
lagen möjliga, då vore all vetenskap omöjlig.

Pierre Bayle begagnar liknelsen om vindflöjeln.
»Obekant med den osynliga makt, som bestämmer
hans rörelser, skulle han, ifall han vore medveten,
tro, att hvarje hans vändning vore en följd af hans
beslut. Vi människor åter äro medvetna om vår
tillvaro; men att denna är grundad i en högre
orsak, därom veta vi omedelbart intet och skulle aldrig
veta det, om icke denna insikt vore en följd af
andra öfverläggningar. Så står det också till med
medvetandet om vår frihet. Vi inse tydligt, att då
vi handla på ett visst sätt, göra vi det, emedan vi
vilja det så och icke annorlunda, men detta starka
medvetande hindrar oss att urskilja, om detta
viljande har sin sista grund i oss själfva, eller om
det bestämmes af samma okända orsak, i hvilken
själfva vår tillvaro är grundad.»

Vi komma nu till Leibniz’ åsikt i denna fråga.
1 hvarje monad, i hvarje själsväsen finnes, säger
han, en sträfoan, som härflyter ur monadens egen
inre kraft. Denna sträfvan innesluter nödvändigt en
dunkel eller klar föreställning om något, hvarefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free