- Project Runeberg -  Filosofiska föreläsningar / 2. Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen hållna i Göteborg höstterminen 1877 /
136

(1900-1901) [MARC] Author: Viktor Rydberg With: Robert Höckert
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Föreläsningar öfver Leibniz' teodice och den Schopenhauer-Hartmannska pessimismen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

niskan har hvarje enskild viljeakt sitt ändamål, men
hennes vilja i sin helhet har intet syfte. Vi lefva
oupphörligt i väntan på ett bättre, stundom också i
längtan efter ett förflutet, och den närvarande stunden
betrakta vi endast som ett stycke af vägen mot ett
eftersträfvadt mål. Men när vi så tillryggalagt stycke
efter stycke och stå vid grafvens rand och skåda
tillbaka öfver vår väg, finna vi till vår förundran, att
vi lefvat hela tiden och verkat hela tiden för något,
som skall komma, men aldrig infunnit sig. Så vandra
vi, gäckade af hoppet, i armarne på döden.

Vi vakna ur det omedvetnas natt och se oss
försatta i en ändlös och gränslös värld bland tallösa
individer, som alla sträfva och lida. Vi inträda i
denna värld med gränslösa önskningar och outtömliga
anspråk, ty detta ligger i vår mänskliga viljas
natur, som ej är annat än en förkroppsligad
uppenbarelse af den gränslösa världs viljan. Men världen
erbjuder intet, som kan stilla detta begär och fylla
hjärtats bottenlösa afgrund. Det är tvärt om de
allra flestes jämmerliga lott att med oaflåtlig möda,
i ständig sorg och ängslan för morgondagen,
tillkämpa sig ett kargt underhåll åt kroppen. Allt i
lifvet låter skönja, att jordisk lycka är bestämd att
genomblickas och befinnas vara en hägring. Lifvet
är ett fortsatt gyckelspel, i det stora och det lilla.
Det lofvar, men håller sällan löftet; och om det
uppfyller löftet, är det endast för att visa, att hvad
vi önskat ej förtjänade eftersträfvas; har det gifvit
oss något, så är det för att taga det ifrån oss. De
aldra fleste lefva j en ständig strid för lifvet med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:01:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrfilosof/2/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free