- Project Runeberg -  Världens herre /
16

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Lord Hope

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gav emellertid genom fönstret ett tecken åt sin intendent.

– En hel skeppslast, sade ni. Ja, där ligger min ångbåt.

– En ångbåt! utropade spanjoren, farande upp, som
driven av en fjäder. Var, var?

Han skyndade fram till fönstret, ty lorden hade pekat ditåt.

Därifrån hade man fri utsikt åt vänster. Man såg
över bergshöjderna, som sträckte sig ända ned till
havet; man såg även här och där genom en öppning dess
blå yta framskymta. Tusen steg ungefär från foten av
Önskningarnas berg inträngde mellan klipporna en smal
vik, knappt bredare än en flod och liksom danad till
ankarplats för en mindre flottilj. I denna vik låg en lätt
och vackert byggd jakt, som redan förut väckt don
Lotarios beundran. Men bredvid den låg nu en ångbåt
av medelstorlek orörlig på vågen.

– Se där är ångbåten! utropade spanjoren förvånad.
Och detta är er båt?

– Ja visst, svarade lorden med sitt orubbliga lugn.
Är det något underligt? Finns det icke i New York
personer, som ha fem, sex sådana på havet?

– Jo, det är nog sant, stammade spanjoren, ännu
icke herre över sin förvåning, men det är köpmän, som
draga vinst av dessa fartyg. Den, som kan bygga sådana
för sitt nöje, måste vara rik, mycket rik.

– Det är möjligt, sade lord Hope likgiltigt. Jag
kominer verkligen icke nu ihåg, vad denna ångbåt kostat.
Men en vacker uppfinning är det, icke sant? Med
den behöver man icke frukta vidriga vindar.

– I sanning, en mycket vacker uppfinning, sade
spanjoren mera för sig själv än till lorden. Sedan tycktes
han fundera på något, och slutligen kastade han en
snabb blick på lorden, liksom han funnit det rätta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free