- Project Runeberg -  Världens herre /
111

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. Albert Herrera

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 111 -

- Skulle jag icke bära fruktan? sade juden, skulle
jag icke vara ängslig att de rättrogna dödade mig,
så att jag bleve tyst och icke kunde ropa på hämnd?
Och vad bryr jag mig om livet? Jag vill icke leva, då
jag saknar min dotter, min Judith. Men - ännu ett
vill jag våga!

- Har ni meddelat händelsen för den franske
kommendören? frågade Albert nu på franska.

Juden spratt till, då han helt plötsligt fick höra de
franska orden, och kastade en förskräckt blick på den
unge mannen.

- Ej ännu? nå väl, sade Albert. Gå då till överste
Pelissier och stanna lugnt hos honom åtta dagar.
Avvakta där vidare. Om det är möjligt att rädda er
dotter, så skall det ske. Och nu säger ni mig utan omsvep,
varest ni träffat kabylerna, jag sparar mig kanske
därigenom en omväg.

- Guds under! utbrast juden alldeles utom sig.
Herrn är en fransman?

- Vad jag är, kan vara er likgiltigt ännu, svarade
Albert kort. Var äro kabylerna?

- Känner ni berget Dahara? Vet ni var det
ligger? frågade juden.

- Ja, ungefär, svarade Albert, således där? Gott,
jag skall ställa min kosa ditåt. Och nu min vän -
inget vidare uppskov. Rid ni ofördröj ligen till lägret
och stanna kvar där. Säg icke att ni träffat mig för
någon annan än överste Pelissier. Och ännu en sak!
Ni har tagit mig för en kabyl, eller huru? Ni skall nu
själv tro att så är?

- Ja, så sant mig Gud hjälpe till liv och själ
–sade Manasse. Jag trodde att jag hade för mig en av
dessa hundar.

- Farväl då! sade Albert, kvarlämnande juden full
av förvåning, och fortsatte sin väg ovan vadet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free