- Project Runeberg -  Världens herre /
596

(1932) [MARC] Author: Adolf Mützelburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 40. På önskningarnas berg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

- 596 -

stanna hos dig. Jag skall aldrig mera blanda mig i,
vad folk kallar, stora världen. Jag finner, att
människan är större och starkare i ensamhet, än i
världsbullret, och att hon i tysthet kan verka mera, än från den
höjd, dit hon blivit kastad av livets våg. Nej, Haydée,
jag skall stanna hos dig. Du skall i Europa se mig
oftare, än här på önskningarnas berg.

- Då, Edmond, skola vi återvända till Europa!
sade Haydée.

- Dessutom har det där hänt mycket, för vilket
jag längtar att komma i närheten av de personer, jag
intresserar mig för, sade Dantes. Här i Amerika har
jag gjort nästan allt vad jag kunnat göra. Denna
världsdel är ännu för ung, för ny, man måste överlämna den
åt sig själv. Alla mänskliga beräkningar stöta sig mot
detta kaos av elementer, mot denna förvirring av
uppkommande nya stater. Det skulle visst vara en värdig
uppgift, att störta sig i denna virvel, för att ordna och
uppbygga. Men ännu får Amerika sina lagar från
Europa, och ännu är Europa moderlandet för kulturen,
och den som vill verka för Amerika, måste verka på
Europa. För Kalifornien har jag banat vägen. Inom
få år skall detta land vara översvämmat av utvandrare
och ansluta sig till Nord-Amerika. Jag är ej mera
här till någon nytta.

- Säg, Edmond, jag har för längesedan velat fråga
dig, huru det går för Villefort? avbröt honom Haydée.
Du hoppades, att hans sjukdom skulle ändra sig, hans
lynne bliva botat.

- Mina förhoppningar hava varit fåfänga, svårare
Montecristo, och ett lätt moln flög över hans ansikte.
Hans vansinne är ej mera så rasande, som i början. Jag
trodde till och med en tid att han skulle bliva klok.
Men jag bedrog mig. Och kanske det till slut är bättre
för honom, att icke kunna skåda tillbaka i det
förflutna, som varit så förfärligt för honom. Ännu hoppas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:47 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrldherr/0594.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free