Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 21. Åkerbruk, näringar och handel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ÅKERBRUK, NÄRINGAR OCH HANDEL.
499
Hamnbild från 1400-talet.
Målning af Hans Memling på Ursula-skrinet i Hospitalet i Briigge.
skomakare och väfvare, hvilka troligen sammanslöto sig till egna brödraskap
eller skrån.
Utom de talrika orientaliska handelsvarorna förde den tyska handeln äfven italienska
produkter öfver Alperna, i synnerhet specerier, siden, glasvaror och guldtyger. Öfver
hufvud taget lärde sig den tyske köpmannen handelsyrket i dess teori och praktik
af den italienske, hvilken i sin tur var en lärjunge till Orienten.
Gick södra Tyskland till största delen miste om transitohandeln, så kom denna
i rikaste mått Nordtyskland till del. I hanseförbundet egde det nordtyska borger-
skapet en väldig, monopolliknande organisation för transitohandeln med de nordiska
landen, Skandinavien, Ryssland och England, hvilka ännu saknade en själfständig
handel i större skala. I utbyte mot alstren af en rikare utvecklad kultur tillhandlade
sig förbundet råvaror, särskildt i nordöst, såsom fisk, hvilken rönte stor efterfrågan
som fastlagsföda, vidare trän, spannmål, lin, salt, pälsverk, hudar, trä, tjära, järn,
vax. För öfrigt bereste hanseaterna äfven själfva den mera aflägsna Västern; från
södra Bretagne hemtade de sjösalt, och längre fram kommo de ända till Gibraltars sund,
ehuru de under medeltiden icke gåfvo sig in på själfva Medelhafvet.
De två själfständiga handelsområden, i hvilka Tyskland sönderföll, voro dock
naturligen icke alldeles skilda från hvaranda. På därtill lämpliga orter uppstodo
stora marknader, så i främsta rummet i Frankfurt am Main; de båda marknader, hvilka
under påsken och på hösten egde rum därstädes och som leda sitt ursprung tillbaka
till Fredrik II, förlänade staden en sådan berömmelse, att konung Frans I af Frank-
rike kunde kalla densamma »den berömdaste handelsstaden i hela världen». Här
infunno sig regelbundet handelsmän från Flandern, Frankrike, England, Italien och
Böhmen jämte köpmän från hela Tyska riket. Men äfven den inre handeln med
landets egna produkter och inhemska industrialster uppblomstrade under dessa
förhållanden och till följd af den allmänna stegring i behofven, som mot slutet af
medeltiden förorsakades af den tilltagande rikedomen och lyxen. Detta uppsving i
inrikeshandeln jämte deltagandet i den internationella handelstrafiken medförde en
blomstringsperiod för ett flertal städer, så Niirnberg, Augsberg, Ulm samt talrika
smärre städer i Schwaben, vid öfre Rhen, i Franken, Bayern och Österrike. Bland
städerna i nordvästra Tyskland intog Köln den främsta platsen och deltog såväl i den
italienska och nederländska som den hanseatiska handeln. I mellersta delen af Nord-
tyskland finna vi Lübeck, hansans hufvudstad, äfvenledes i förbindelse med Italien;
längst i nordöst Danzig, i sydöst Breslau, hvilken sistnämnda stad förmedlade trafiken
mellan hansestäderna och Donaulanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
