Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ENGLAND BLIR VÄRLDSMAKT.
87
staten, som äfven fick rätt att utnämna generalguvernören för de ostindiska eröf-
ringarne. Det engelska kompaniet representerade en grupp intressenter, det holländ-
ska var i viss mån en inkarnation af nationen, bars upp af denna och egde förden-
skull en ojämförligt större styrka.
Inom kort utrustade det nya sällskapet flera skepp, på hvilka de fraktade järn,
tenn, bly, tyger, glas, knifvar o. dyl. Färden slog bra ut, vinsten uppgick till 95 %.
Andra resor kunde följa, tills genomsnittsvinsten steg till 171 %’. Upprepade gånger
ökades kompaniets kapital; år 1618 räknade kompaniet redan 954 aktieegare och
egde öfver 36 fartyg till sitt förfogande. Likväl minskades naturligtvis vinsten med
affärernas utvidgning och den fara de löpte, hvarför aktierna understundom sjönko
Raleigh tillfångatager den spanska guvernören.
Ur Americae partes, Frankfurt 1590.
under parivärdet. 1620 uppgick exporten till nästan 265,000 pund sterling och im-
porten till öfver 1,255,000. Konkurrerande sällskap uppstodo, hvilka likväl på rege-
ringens tillskyndan uppgingo i hufvudkompaniet. Tidigt insåg staten företagets be-
tydelse och nödvändigheten af att egna det den största uppmärksamhet och inrät-
tade därför 1625 kolonialstyrelsen i London.
England blef republik och dess lordprotektor Oliver Cromwell skaparen af det
moderna England, hvars världsbehärskande ställning hvilar på herraväldet öfver
hafvet. Den redan förut insedda sanningen, att den transoceaniska handeln och
utvecklingen af krigsflottan måste gå hand i hand, har han med mästerlig konse-
kvens omsatt i verkligheten. Navigationsakten (Navigation Acte) af 1651 blef, på
samtidens språk uttryckt, den engelska marinens Magna Charta och var det första
försöket att reglera världshandeln. Den innehöll, i få ord sammanfattadt, att främ-
mande världsdelars alster finge införas till engelska hamnar endast på engelska far-
tyg och att europeiska alster skulle få införas - utom på engelska skepp - blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
