Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. Industristat och världsmakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRISTAT OCH VÄRLDSMAKT. 81
tyg om föregående utbildning och aflagd examen. Liknande föreskrifter hafva
utfärdats ej blott för de flesta unionella utan äfven för många af de enskilda
staternas samt af städernas förvaltningsgrenar. Ehuruväl partiväsendet ännu alltjämt har
ofantligt mycket att betyda, har dock genom denna lagstiftning en stor mängd
ämbeten, framför allt inom unionsförvaltningen, undanryckts dess inflytande; man har
brutit med grundsatsen, att alla duga till allt, tillerkänt yrkesutbildningen dess rätt och
skapat ett särskildt ämbetsmannaväsen.
Ehuru unionsförfattningens ordalydelse ej undergått någon ändring sedan
utfärdandet af det femtonde amendmentet, är det otvifvelaktigt, att presidenten under
den senaste tiden ånyo trädt mera i förgrunden. Förvaltningens mera komplicerade
uppgifter och framför allt Förenta staternas ingripande i världspolitiken torde hafva
bidragit därtill, men det låter knappt förneka sig, att jämväl Roosevelts starka och
originella personlighet mycket bidragit till att förläna presidentsämbetet ett högre
anseende.
Men äfven Roosevelt fick mer än en gång erfara, att han ej var någon
själf-härskare. Ty jämväl kongressen har väl vetat att uppehålla sin makt och sitt
anseende. I synnerhet har senaten gjort sig gällande som en ytterst inflytelserik
faktor i det politiska lifvet. Att den under de senaste åren upprepade gånger
framträdt som målsman för storkapitalistiska intressen, har dock icke bidragit till dess
popularitet, och det direkta valet af senatorer genom folket - enligt författningen
väljas senatorerna genom legislaturerna i de särskilda staterna - har redan, om än
på omvägar, uppnåtts i en del stater och torde småningom blifva genomfördt i hela
unionen. Hvilket inflytande denna reform kan hafva på sammansättningen af
»millionärsklubben», såsom senatens smädenamn lyder, och på unionens politik, kan
ännu ej förutses.
De enskilda staterna hafva alltmer trädt i bakgrunden sedan inbördeskriget.
Unionens seger har för alltid gjort slut på teorien om staternas suveränitet; den genom
järnvägsnätets tillväxt stegrade ekonomiska och sociala förbindelsen mellan olika
landsdelar, tidningarne samt de öfver hela landet utbredda politiska, sociala och
ekonomiska organisationerna hafva alla verkat i centraliserande riktning. Äfven
invandrar massörn a, som betraktade unionen, ej den och den staten som sitt ny a hem,
torde nog i sin mån hafva bidragit till partikularismens försvagande och till stärkandet
af den amerikanska nationalkänslan. I den möderne amerikanens ögon står unionen
högt öfver den enskilda staten, och till och med för sydländingen skulle en
utbrytning i våra dagar synas fullkomligt meningslös, hur mycket han än må försvara
den gamla.
Ehuruväl förbundspolitiken i främsta rummet drager till sig det allmänna
intresset, bör det icke förbises, att viktiga funktioner alltjämt tillkomma de särskilda
staterna och att de för Amerika karakteristiska politiska idéerna kommit vida mer
till uttryck i dem än i unionens statslif. Förhållandena i en modern storstat äro
alltför komplicerade, för att demokratiens ideal skulle kunna i den förverkligas. I
de särskilda staterna och särskildt i de medelstora och mindre, som ännu kunna
uppvisa en betydande landtbefolkning, finner man gynnsammare förutsättningar för en
verklig folkstyrelse. Här har man i betydande omfattning tillämpat den direkta
lagstiftningen samt de högre ämbetsmännens och domarnes val genom folket.
Tendensen har under de senaste årtiondena gått i afgjord riktning mot den rena
demokratien, i det man sökt undandraga legislaturen afgörandet i viktigare
lagstiftningsfrågor och öfverlemna det åt folket allena. För författningsändringar erfordras
folkomröstning i alla stater utom Delaware. Några stater hafva efter mönstret af det
schweiziska referendum gjort den obligatoriska folkomröstningen äfven om andra
af legislaturen antagna lagar beroende af ett visst antal valmäns framställning och
jämväl medgifvit folket initiativ i lagstiftningen. I lagstiftningen om rösträtten kan
intet enhetligt drag spåras. Några stater hafva medgifvit äfven kvinnorna rösträtt, de
flesta hafva gifvit sådan åt alla myndiga män, medan en del stater gjort rätten att välja
beroende af erläggandet af skatt eller förefintligheten af en viss bildning. Detta
sistnämnda har skett i Södern för att beröfva negrerna politiska rättigheter, i Norden
för att hålla de obildade invandrarne borta från valurnan.
Världshistoria VI. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
