- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden efter 1815 /
407

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Adertonhundrasjuttiotalet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ADERTONHUNDRASJUTTIOTALET.

407

Från vänster till höger: Kejsar Frans Josef, ministerpresidenten furst Auersperg, inrikesministern frih. von Lasser,
finansministern frih. de Pretis, handelsministern frih. von Ghlumetzky, kultusministern von Stremayr, minister dr
Unger, landsförsyarsministern öfverste von Horst, ministern för Galizien Ziemialkovsky, åkerbruksministern grefve
Mannsfeld, justitieministern professor Gläser, riksfinansministern frih. von Hofmann, rikskrigsministern grefve By-

landt-Rheidt, utrikesministern grefve Andrassy.

Ett österrikiskt ministerråd
under kejsarens presidium år 1877.

Originalteckning af V.
Katz-ler i Uber Land und Meer.

Största hindret för denna plan låg i tyskarnes inbördes oenighet. Jordegararistokratien
hyllade alltigenom feodal-klerikala åskådningar och höll så starkt som möjligt på de
särskilda kronlandens själfständighet. Borgarne hade liberala sympatier och önskade på en
gång frigöra staten från det klerikala inflytandet, som just i Österrike ännu var ganska
starkt, och fastare infoga de särskilda landen i helstaten. Kejsar Frans Josef lemnade
i början de liberale fria händer; sedan han måst göra Ungern så långt gående
medgifvanden, ville äfven han åtminstone fasthålla Cisleithaniens enhet. Men furst Karl
Auerspergs ministär (sedan 1868) upptog genast kampen mot klerikalismen. Den
gjorde faktiskt slut på det bestående konkordatet, tillförsäkrade alla statsborgare,
oberoende af deras trosbekännelse, lika medborgerliga rättigheter, förklarade
undervisningen för en statsangelägenhet och införde fakultativt civiläktenskap; därjämte
sökte furst Auersperg i någon mån ordna de fullständigt förstörda finanserna och höja
Österrikes stridskraft genom att införa treårig allmän tjensteplikt efter preussiskt mönster.

Men mot tyskarnes herravälde uppreste sig till en början tjecher och polackar;
de förra fordrade en lika oafhängig ställning för Wenzelriket, som magyarerna vunnit
åt Ungern, men de galiziska polackarne önskade åtminstone större själfständighet för
de särskilda landtdagarne. Tillbakavisade af ministären tillgrepo de det medlet att
öfver hufvud icke deltaga i riksrådet och att samtidigt bestrida detta rättighet att i
deras frånvaro fatta giltiga beslut. Härigenom förlamades parlamentets hela
verksamhet, och ministrarne uppmanade nu kejsaren att upplösa de särskilda
landtdagarne och reformera valrätten. Men kejsaren hade redan för länge sedan af
klerikalerna blifvit varnad för sina gudlösa ministrar; på samma gång som kyrkans
auktoritet undergräfdes äfven statens och uppväcktes den icke-tyska befolkningens hat
mot dynastien och monarkien. Påverkad af sådana röster, sade kejsaren nej till
ministrarnes begäran, hvarpå dessa afgingo (1870).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:10:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/6/0443.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free