- Project Runeberg -  Finland framstäldt i teckningar /
44

(1845) [MARC] Author: Zacharias Topelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folket - Finska Folket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

levala. öfverallt der friuliga gudaTasendeii nUmtias, utan att någonstädes
finnas sammanhållen. Grundämnena, en formlös massa, lik fornverldens cbaos,
voro da ursprungligen lill ocli dernr framträdde de med ekaparekraft
begäfva-<le andarna, hvilka gåfvo allting sitt upphof. Mail finner, att i denna åsigt
ligga spillrorna af en sönderbrusteii verld ocli eti lika siinderbrtislen Gud.
Bä-da hade fallit ätskils i otaliga stycken, verld en i företeelser, som hrardera
hade sin syn ty, sin sjelfslandiga upprinnelse; Gud i cn mängd väsendeti,
hvilka vid företa påseendet kunde tagas fiir Guds medlijelpare blott,, nten i
sjelfva verket framstå som personifierade naturkrafter, af hvilka det vtisunde.
som slår pä engäng i och öfver naturen, alldeles bortskymmes. I Jamalas
itälle — som nu från ett nomen proprlum blef ett blött apellalivnm — trädde
tlä Ukko, åskans oeh moltiets styresman, en degraderad Gud, och
jeititehonom en hel skara andra gudar oeh skyddsandar (hall i a t), såsom Tapin,
skogsguden, A h t i, sjöguden, Kekri, boskapens vårdare, Hkcrgudarue Wlro*
kannas, Egres, Pellonpekka m. fl., Lempo oeh JJiisi, onda
väsenden, Tuoni, döden, K a 1 m a, grafbeherrsknren (egcntJ. liklukt), Midi k k i,
den blida, mcnniskoväidiga, Sök ka ml cl 1, kärlekens gudinna, m. 11,;, vidare
en stor mängd tomtar och gastar, såsom Kratti, skrattaren, Hirmu, fasan,
Leikkiö, griisrådaren ocli barnabusen, P ak k a nen, kölden, Kuippana,
skogsrået. Patnaja, maran, Menningäiset, Ku u mc c t, Kap c et, siuä
gasfar, som uppäto manen oeh hade annat ofog för sig, ra. II. samt slutligen
Luonn oMare t, naturkrafterna, till hvilka man, utom jerncts mödrar, lör
räkna hela den qvinliga skaran af Pii i vä tär, soljungfrun, Ruiitlaret,
manjungfrurnn, O la va t ar, kartavagnens ocli T u u I e t tar c t, vindens mör,
Suvetiarct, sommarus döttrar, E tel ti 11 e r e t, söderns miir, W e’e n
cm än lä, vattnets värdinna, Kivuttaret, plågajungfrurna, Tapi otar,
skogens, Kangata r, sandmons, II o n g a t e r, farans oeh Le ni petar
värmens guda mör, S y öj a t tär et, frosserskorna, Tuo n ettaret, dödsjungfrurna
m. fl. Dessa väsenden *J hade ännu icke i folkets föreställning vuxit till per-

*) Det ar egentligen ur den,fcarelska sagan man hämtat kunskapen om Finnarnos
gudalära. Emellertid synas Tavasterne dyrkat till en del olika gudar. Tur ris as
elter Turri, krigsguden, som anropades om seger i fält oeh hvilken man ännu
i förra seklet trodde spöka för krig och slå trumma i luften, stod hos dem i
största anseende. Denne Turrisas ar äfven derföre högst märkvärdig, att lian, enligt

44 +jf*

i sonliga gudar; de voro ofria ocb bundna, hvarocheii vid sitt naturföremål.
Ta-% pio Irädde aldrig fram ur skogen, aldrig kammade Wellamos hafsjimgfnir sitt
; långa hår uppå det torra. Hvarhelst derföre en af mythens under omstrBlad
S gestalt framträder som sjelfständigt handlande, obunden af ett naturföremål,
; der vill ej sagan erkänna i honom en gud, hans makt som menuiska må sedan
j vara aldrig så gudalik. Icke Louhi, som dock stängde solen i berget, icke
S Lemmlnkäinen, som utförde de yppersta värf, icke ens Wninämöinen ocli
llma-j rinen, soin voro tillstädes vid verldens bygnad, intaga rangen af finska g u-

1 dar; ocb likväl förherrligas af folktron deras vishet ocli makt såsom jemnlik
5 sjelfva gudarnes.

+

% Denna gudalika makt förlänade t roll v i s d o in c n, magin,

*



{ Kär gudomen »Blunda sönderfallit i dessa oräkneliga naturväsenden (hal-

? ti ut), hvilkas makt, cliurn ofta anropad, icke sträckte sig öfver området af de
J föremål, vid hvilka de hundos, reste sig i Finnens bröst den stolta menuisko-

n>

% anden och sökle att knfva verlden genom Ordet, all vishets källa. Men Ordet

; var Tinget sjelf!, som det betecknade; det var derföre gudomligt ocli kunde

; icke af menniskan uttänkas, utan måste läras af fäderne, som äter lärt det af

j gudarne. Vis och mäktig var endast den, soin kände mäktiga ord; med deras

; lillbjelp kunde den vise 1) skapa eller, livad som går pä ett ut, förvandla

; föremål — lian behöfde dertill endast ulsiiga föremålet — och 2) besvärja

J det, onda i ocli utom honom. Men skapareförmägan, som ulgör den högre sidan

; af finska trollkonsten och likasom kräfde fiir hvarje fall en guda-inverkan, åter-

; finnes blott i den äldsta dikten oeh äfven der icke alltid ren. Redan
Wätnii-#*

5 möinen behöfver furutimmer för att „fuga sin båt med säng,, ocb ett stycke
% fnöske för att skapa cn holme 1 hafvet. Gudamakten i Ordet ar redan
grutn-J lad, när besvärjelsen börjar otgöra trolldomens kärna ocb hufvudsak, sådan
; den bibehållit sig intill nyaste tid.

«* ■ _____________________

<-* — ■

all sannolikhet, är densamme som Skatidinavernes Thor och icke lånad från dessa,

2 utan tvärtom en iirsprpnglägen finsk gud, hvilken genom de i Sverige bosatte

Finnarne inkommit i den Skandinaviska gudaläran, der inan länge synes anat

* hans främmande Lord. — P i r u och P e r k e 1 e , hvarmed Finnen nu betecknar

djefviileiij voro troligen gamle gudar, Piru kons sig till sin van ryk tade
värdighet i nyare tider derföre att han troddes vara smed, en nian som hade mycket

2 att skaffa ined eld ocli derjemte är tillräckligt svart#

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:57:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ztfinland/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free