Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Tavastland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
järvi vid Österbottens grfius och nedslrömmar genom Mämmimkoski och
Äiine-koski i sjön K o h n n m a. hvilken genom Naaiankoski friin v ester upplager
Saarijäms många sjöar. Kuhnania. omgifvet pä vestra sidan af det Iiögn
berget Turtävuori, sliirlar genom Kapeekoski i Valla sjö och denna genom
Kuusankoski i Saravcsi. hvarest, midtemot l.aukkas vackra kyrka och
prestgardsudde, Rautalampi vntlnen tillstöts fran I.eivonvesi, l’rajärvi och
kyn-aiveai genom Tarvnla fots (se vidare under: Rautalampi). K u b a 11 k o s t i alora
fora för vattnen till I.eppävesi oeh llaapakoski, derifrån lill Päjänes
nordligaste del J y väsj är v i nära Jyviiskylä stad. Härifrån till Anianpello
räknas Päjänes hela längd till 18 mil. Den oingifves af 8 församlingar, dess
öppnaste fjärd heter Tntiikselkä oeli följande strömmar med deras
valtenked-jor Inflöda derull: 1) Jimsä ström ifrån Jätnsä och dess kapell Kuiiasmäki,
•2) II armas t en jo kl i Kuhmois och 3) A rak os k i i Pndasjoki, den förra
ur Lummene, deu scdnare ur Vesijako, hvilka i*jöar bägge ligga pä sjelfva
landtåsen och dela sitt vaden både ät Päjäne oeh ät vesttnvastländska
vattensystemet; 4) T al nio mäktiga ström i Sysmil med mänga stora sjöar»
vatten långt ifrån Savolaks. Sydligast Inströmmar från söder VSäksynkoski
i Asikkala förbi A ni an pel to ur Veaijärvi i Hollola. Kymmene ström för
ensam liela denna vattoiMnassm genom Högfors och Abborfors lill finska viken.
Beu börjas vid KalUkis i Asikkala ocli rinner med djup fåra, omgifven af ett
romantiskt landskap, genom Konnevesi förbi Ifeinnla till littis (härom längre
fram).
Den andra bassinen har sin utgångspunkt i Påäjärvi nära Lainpis kyrka
ach rinner nnder nantn af Van a an ve si förbi Tavaatehna till Sääksnmen
(eller Vanaan-)setkä 1 Sääksmäkt, hvarifrän Raufwnselkä fortgår åt
vester. upptagande frän norr ur Mallasvesi de !iv][skummande dubbelforsmna
Apiakoskl ocli Valkiakoski. Till Mallasvesi såsom medelpunkt samlas (re
vattenleder: I) Ha ull o ejöarne ifrån öster genom Kyllö, g) P a 1 It än e v i: a i
frän norr genom Kostia och pä vestra- sidan 3) en bred förbindelse med
Roine, i hvilken den 1% mil länga Längelmavesis södra fjärd Villikkn.
jemte Veaijärvi (hegge inom Satakunda), inströmma genom Kaivanto. Ifrån
Rautunaelkä komma de förenade vattnen till Konhonselkä i Akkas oeh
strömma genom Niemis, Ilerrala och Kuokkala forsarna i Satakunda till
Pyhäjärvi (i Birkkala) och Nokia, Kumo elfa början. I denna trakt var vid
Kikal» är 178» en kanalled mellan Tavaslehu» och Tammerfors päböijad,
hvars utförande nära dcrintill vid Hulaus i Leinpälä var vår tid rförbehället.
Det är otroligt hvad Tavantluutl vunnit i kommunikationer och odlingsbar mark
genom Strömmismingskorpsens verksamhet sedan 1818. Derigenom att
Län-gelmävesi aren 1820—31 fälldes 0 Y, fot, vunnos 4000 lutmelaiid, mest
ängsmark. Genom stromrensninger i Valkiakoski och Apiakoski 1810—1827, i
Ki>-8(m 18St»—1827, i Kyllö ltel-1826, VBnmiolle och Viilasalm! t Hauho oeh
Lainpis 1832—1387 vanns blott i denna enda (rakt mycket land, som förut
var sjäbotlen eller kärr och gunglly. För att under mis.wcsfåren I8.‘Ö—Itt3:J
förskaffa fatligt folk arbetsföitjenst, användes i Saaiijärvi OBfXI Ilub, S:r till
att sänka Malilu, Löytänä, Kalhlojärvi, Kyyjärvi ncb Ktoliiki sjöar,
iivarige-nom 1400 t:land fruktbar jord vanns oeh froslalslrande mossor torkade». Sedan
Konnehkoski i Rautalampi 1330, 1831 samt forsarne i l.aukkas 1837—1842
blifvit upprensade, har Tavastlands hela norra härad bälkomrounikation till
Jyväs-kylä, oeh ifrån denna stad liafva (i fot djupgående fartyg kunnat af gä till
Anianpello, sedan Äijftlä sundet mellan Jyväsjärvi och stora I»äjäiie m»—1841
fördjupades. Af allra slörsta vigt var likväl sjelfva Päjänes fällning 4 fot,
hvilket, efter flera förberedande arbeten, verkställdes mellan åren 18-20—1837•’).
Förut hade man pä dess ödeläggelser sådana exempel, som att Täki hemman
i Kuhmois 1780 genom sjöns öfveimämning förlorade icke allenast all sin aker
och äng, utan äfven sjelfva abyggnaderna, dervid abocn nödgades långt upp
i skogen rödja sig ett nybygge.
Tavastland har pä sina stallen börjat hiifva skoglöst. Der storskiftet
för-iiggatt **), har det synbarligen verkat skyddande för barrskogen, fy allmogen
har börjat idka mera rationell jordbruk oeh minskat svederne, hvarigenom
dittills härjande skogseldar uppkommo. Följer man longitubgradcn för
landskapet, är den jcmnförelse icke utan intresse, att i Nyland vårsädet är >/, mot
rägsädden, under det i Tävaslland korn och räg odlas lika mycket, då deremot
i norra Österbotten kornet blir det öfverv ägaside och slutligen enda
sädesslaget. Egendomligast för Tavastland är llnktfturen, i synnerhet i Längelmäki
Tu u i nis, Lampis, Padasjoki och Asikkala, hvilka hafva den dertill tjenl.gaste
jordmån, sveltjord (hikihiela). En god del af Hushållningssällskapets
pris-belöningar för linare Hnnespänad har äfven tillfallit Tavastland, framförallt
*) Affl. Generalmajor v. KtoénkampfF* benägna uppgift».
*■"■) I Laukkas häradet hur det skett först i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
