Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Allra kappa kvæði (Gustav Cederschiöld)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
603 och 604, 4:to, Guelpherbytanus Aug. 42, 4:to (se Kölbing,
anf. st. pp. 140—1, samt dansk Antiqvarisk Tidskrift
1849—51, p. 7 följ.). Men vi behöfva icke åtnöja oss med att
erinra, att diktaren hade tillfälle att, om han ville, begagna
rimor; fastmer är det lätt bevisadt, att han verkligen gjort
det. Ty Akk måste, såsom vi nedanför skola vidare utveckla,
både till sin metriska form och sin komposition anses vara
en egendomlig utgrening af dessa rimverk. Vida mindre
säkert, men ändock af ett visst intresse är det bevis för samma
sak, hvilket kan hemtas af formen på några nomina propria.
Dels kan nämligen — liksom i rimorna — för bekvämare uttal
eller för meterns skull ändelsen -r (-ur) efter konsonant i nom.
sg. bortkastas (se namnen på -mundr och tillnamnet háleggr),
dels förekomma några personnamn i så stark vanställning, att
den hälst synes böra förklaras genom antagandet af ett sådant
mellanled som rimor (hvilka ju i detta afseende pläga tillåta sig
åtskilliga friheter); hit höra namnen ’Vagninn’ för Vagn[1].
’Baldin’ för Baldvin, ’Ólivert’ för Oliver[2] samt väl äfven ’Blávus’,
som är metriskt bekvämare än det äldre Blaus (eller Bláus).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
