Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Prof på en metrisk öfversättning till svenska af Nialssagas visor i dróttkvætt (och hrynhenda) (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194
IV. Kap. 30, visan 1.
(Gunnar ropar under en strid till sin broder Kolskägg, som hvilade sig
ett ögonblick för att dricka en skål mjöd:)
Girig örn du gärna,
hjälte! mättat, men svälta
här i fäjd själf får du. -
Fiken är korp efter liken,
flaksar kring i flockar
fräckt öfver vargens bäckar.
Men i striden stannar
störste kämpen törstig.
Vargens bäckar - blodströmmarne.
V. Kap. 30, visan 2.
(Gunnar kväder följande, efter att ha erfarit, att vikingen Hallgrim hade
en ypperlig hillebard:)
Hildstorms-höjarn med våld från
hillebarden jag skiljer.
Mannen, som strider ständigt
ställer till, skall jag fälla.
Veten för visso det, I
vänner, hafvets svenner:
skall, mot sitt härfolk hulde,
Hallgrim i striden falla!
Hildstormen, valkyrjan Hilds storm = striden. Hildstorms-höjarn =
krigaren. Hafvets svenner - vikingar. - Enligt det allmännaste svenska
uttalet af det (dät) bildar detta ord halfassonans med veten.
VI. Kap. 30, visan 3.
(Efter att ha fält Hallgrim och i byte tagit hillebarden kväder Gunnar:),
Fräjdad viking slog med fröjd jag,
fälde raskt den kämpe väldig.
Visst dock hade Hallgrim hvässat
vida ute hjälmspöt, spjutet.
Hören alla kämpar, huru
hillebarden ryckte till sig
ulfva-födarn! I fäjd den skälfve
förd af hans händer till lifvets ände!
Hjälmspöt, skaldeomskrifning för spjutet. Ulfva-födarn, den som ger ulfvarne föda = krigaren. - I svenskan bildar hv alliteration, med v. -
Versarten är hrynhenda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
