- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Første Bind. 1883 /
216

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Ordförklaringar (Axel Kock) - - „Götes och Vendes konung“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

216

(titel för Margareta i nr. 19, 22, 23, 24, 30 af Udvalg)
förklaras genom inverkan af Sveriges på Noriges. Då ändelsen -es l
Wendes och Godes ofta utbytes mot -is, t. ex. Erie–––-
Danmarks, Swerigis, Norgis, Wendis oc Godis koning (Kjøbenh.
Dipl. I, 101; från år 1416), är det i öfverensstämmelse därmed,
att äfven annars ändelsen -es (af -as) i forndanskan kan växla
med -is, t. ex. Allee mæn thette breff see ællær høre lcesis
(Kjø-benh. Dipl. I, 128; från år 1444). För öfrigt kan äfven
ändelsen -is, som ofta (t. ex. i det näst sista citatet) brukas i de
närmast föregående Swerigis och Norgis, hafva bidragit till
införandet af formerna Wendis och Godis.

Den nu gifna förklaringen ’af vendes och götes såsom gen.
pl. bestyrkes äfven af de ofvan anförda mnt. öfversättningarna
af dessa ord: der Wenden und der Goten (konung} samt der
Wende vnde Gotten (konningh}, då der Wende(n} und (der}
Gotten tydligen äro gen. pl. liksom slavorum gothorumque.

En ytterligare bekräftelse finnes i det nyss ofvan anförda
Wender i uttrycket Wender oc Gudce konung, då den senare
fornd. liksom den samtidiga fornsv. i pluralis kan använda
nominativformen såsom genitiv (jmf. N. M. Petersen: De nord.
Sprogs Hist. I, 233; ex.: "kalth cer qvinner raath.").

Den ännu brukade danska konungatitelns form bestyrker
också den här gjorda förklaringen, då det heter "Kong Kristian
IX til D anmärk, de Venders og Göther s, Hertug til Slesvig–––",

Såsom redan nämndt, är det troligen från Danmark som
"götes och vendes" infördes i den svenska konungatiteln.

Så skref sig t. ex. Johan III1 Wij Jahan then Tridie–––

Sueriges, Götes ock Wendes Konungh (Bref om marknadsplatser
för guldsmeder, 1585; tryckt i Skråordningar s. 170), och

Enligt (den illustrerade) Sveriges Historia från äldsta tid till våra
dagar III, 54 (tredje delen bearbetad af Alin) innehöll Gustaf Iis sigill
är 1531: ,,S[igillum] Gotstavi suecorum gotorumque regis", åren 1531-
1559: "S S[igillum] Gotstavi suecorum gotorumque regis", och först
år 1559: "Spgillum] Gustawi D[ei] gþatia] swecorum gotor[um] vandala
[rumque] regis."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:15:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1883/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free