Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Undersökning om de germanska, i synnerhet nordiska formerna af adjektivet hög (L. Fr. Leffler)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
272
Vidare synas de fno. formerna af positiven: h<jr, hö, hott
etc. böra uppfattas som uppkomna af hauha- genom öfvergången
auh > Qh. De förekomma redan i de älsta handskrifterna,
norska så väl som isländska, och redan där i sådana former, som
ej kunnat hafva w-omljud (af d), t. ex. i isl. Elucidarius (A M. Qv.
674 A)1 hör, i Ågrip hör (skrifvet Aa//% Dahlerup l20), talrika
gånger och alltid hocon, h&con (Håkon) holwyiom (22n), h&layia
(= höleygja 29 15), i norska homilieboken hör2 (Ungers ed. s.
156, 84 24, 154 5), hott (210 26), hot (158 5), hosati (146 8), holait
.(= höleitt- 1646, och flst.), holegar (42 13), ho fialle (17423), i
God. A M. 677 hör&stare, horevsti (= höreysti), hö fialli, i
Konungs Skuggsjå (God. A M. 243 föl. No. 2) hott (Brenners ed. s.
68 17, 172 17), hott (48 15, 68 20), Mogalande (22 27, 23 x;
Maga-landel 22 3)3, Jiosati (166 6), h-leic (166 32), höleitt (126 2),
hobo-gafor 103!) 4, i de älsta fragmenter af Olafs saga helga hölaygscom,
Hsorecsson (s. 91, 95 i Olafs S. h. helga, 1849), Hörekr (och
Hsorekr-, 4 gånger) 5 o. s. v.
Enligt den hittils allmänna förklaringen skulle hö- här vara /
= hg, d. v. s. uppkommet genom ^-omljud af d (i har etc.), och
sålunda inträngdt i de nämda fallen från sådana former, som /\
regelbundet bort hafva detta ^-omljud, såsom nom. sing. fem. //5
hg etc. Föga sannolik synes mig emellertid en sådan förklaring^/
vara, i all synnerhet hvad de sammensatta orden beträffar. For-il^
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
