Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nordiska språkens nasalerade vokaler (A. Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
som uti ack. sg. m. likså (uoca), ack. pl. m. au ra (aura], fiura
(fjord), dat. sg. ntr. best. fursta (fyrsta), þrrþia ("þriðja).
Däremot kvarstår nasaleringen hos lång vokal, efter hvilken en
nasal bortfallit - på lång vokal, följd af ännu bibehållen nasal,
har inskriften intet exempel, men man kan taga för gifvet, att
nasaleringen äfven i detta fall skulle vara kvar -, såsom synes
af prepos. a (a) och ack. pl. m. tua (två).
Som j äg icke för närvarande är i tillfälle att på samma
detaljerade sätt genomgå åtskilliga andra, till största delen mindre
viktiga, fornsvenska runinskrifter, hvari nasaleradt a förekommer,
öfvergår jag nu till att redogöra för detta ljuds förekomst i en
af de viktigaste fornnorska inskrifterna, ty såsom fornnorsk måste
man väl betrakta
V. Frösöst en en s i Jämtland, hvilken af H. Hildebrand
(Sveriges Medeltid I, 45) hänföres till midten af 1000-talet.
Denna inskrift har jag själf haft tillfälle att sommaren 1883 å
ort och ställe granska och har jag därvid i alt väsentligt
kommit till samma resultat rörande inskriftens verkliga innehåll som
Forsch. I, 10 & 24, K. Z. XXVII, 206 f. och Kluge, Beitr IX, 153), brå
- och sedan utsträkts till hela böjningen (jfr brugöom, brugðenn); jfr
lit. galiu förmå (och SjæL Tr. forgæla?). - På samma sätt tyder jag
Lydekini pres. haller (isl. heldr), så mycket mera sorn fht. halthan
jämte haltan tyder på ett ursprungligt *halpan jämte haldan (se Kluge,
Et. Wtb.), hvars dental äfvenledes torde vara blott presenssuffix
(Kluge jämför gr. ßou-xoAoz). Lydek. skyller (jfr också fht. skuld):
isl-skyldr (got. skulds) = got. kunps: kunds. Lydek. vallet (isl. väldet)
har U på samma grund som isl. olla, ollat (för öfrigt är äfven i valda
dentalen från början blott presentisk, se Kluge, Et. Wtb.). Samma
förklaring torde vara lämpligast äfven lör några fsv. former af något
yngre datum: enfaller stämmer närmare med got. -falps än med isl.
-fålar; då man ser, att fsv. skildi nu är skilde (icke *skille), vill man
anta, att fsv. ville (jämte vilde) är ett got. *wilpa (: wilda), bildadt
såsom kunpa (fsv. kunne, men VmL. II konde, som kan vara bildadt
såsom got. wilda)\ fsv. skulle (jämte skulde, got. skulda) kan vara
ett got. *sJculpa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
