Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Men då det således icke är visadt, att köpenhamnskan (och
se-ländskan öfverhufvud) på Høysgaards tid saknade stötton i /bZA,
skrømt etc., utan då fastmer allt talar för, att dylika ord då
liksom nu i hufvudstaden erhöllo stötton, så är det oberättigadt att
med Verner beträffande danska riksspråket mena, att i dylika ord
stöttonen skulle hafva utvecklat sig efter år 1747. Ty att i
Danmark riksspråket grundar sig på och numera väsentligen
sammanfaller med hufvudstadsspråket, torde vara allnämt erhändt. Icke
destomindre är det möjligt (ty jag vet intet därom), att under
senare tid stöttonen i här afhandlade ord antagits af den bildade
klassen i vissa landsorter, där den på Høysgaards tid saknades.
Men detta behöfver i så fall icke visa något annat, än att genom
yttre omständigheter riksspråkets (d. v. s. den
seländskt-köpen-hamnska dialektens) karakteristiska drag under de sista 140 åren
nera genomförts inom den bildade klassen, tal, ett förhållande
som ingalunda väcker förvåning i ett litet land, där hufvudstaden
i förhållande till landsorten i alla afseenden utöfvar ett
öfverväldigande tryck.
Men hvarför uttalades i Høysgaards språk folk, skrømt etc.
utan stötton? Vid besvarandet af detta spörsmål torde
akcen-tueringen i det nuvarande danska riksspråket vara vägledande.
För detta gäller den regeln, att i ord, där man väntar stötton,
denna uteblifver, om ordet har kort vokal, efterföljd af tonlös
konsonant, vare sig att denna är ett momentant eller ett
kontinuerligt ljud, t. ex. i makt, kat, rap-, hest, kraft-, skarp (se
Grundtvig i Det første nord. filologmøde 109 f. och Verner anf. skrift
s. 7). Det sista exemplet (skarp) visar, att äfven r i viss
ställning är hit hänförligt. I ord med kort vokal + r + tonlös
konsonant uteblifver nämligen alltid stöttonen, t. ex. i merk,
kort, skarp, skærf, værs (Grundtvig 110), och detta är lätt
begripligt: danskt r är nämligen i dylik ställning tonlöst lika väl
som s, f etc, (se Hoffory i KZ. XXIII 536). Orsaken åter, hvarför
stöttonen öfver hufvud uteblifver i ord med kort vokal + tonlös
konsonant, är den, att det är fysiologiskt omöjligt eller åtmin-
Arkiv for nordisk Filologi III. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
