Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
sta stafvelsen, och att på detta sätt äfven sammansättningar med
for- akcentueras, då for- betyder præ, tillägger han: "excipiun-
tur vero–––-incipientia a be, er, for (qvando for non præ sed
aliud significat et vocabuli sensum vei auget vei minuit), ge, u,
ut betænkt,–––erlagt, foract–––geheng,–––ufri, ulærd, uheld
etc." Från regeln att trestafviga ord få fortis på första stafvelsen,
uppställes följande undantag: "excipiuntur coinposita cum af, be,
for, i, ind, sam, til, u, und, ud, et aliis, ut: Afdrager, afgrøde,
aftors’ken, begynder,–––forsvarer, if ester, ifylder, ivelter, indbyder,
indbryder, inddrager, indrømmer, samtykker, samtydig, samdrectig,
tilbringer, tilfører, tildømmer, uhjemlet, uheldig, undsiger,
unddrager, undfanger, undgjelder, udsuer, udstryger, udspiler,
velvillig, ildsindet, sandskyldig, Stoermoedig, stoeractig, suurfittig etc.
quæ accentum habent in penultima." Regeln 3 upplyser: "qvod
in polysyllabis, compositis et aliunde derivatis accentum
præser-tim habeat ea syllaba quæ ante compositionem et accrementum
longa fuit, ut Viitløftighed, velsmagendis -."
Äfven i H. T. Gerners Epitome philologiæ danicæ
(Köpenhamn 1690) s. 72 namnes bland korta prefix u-, t. ex. unyttig.
Af det ofvan anförda kunna för 1600-talets danska följande
akcentregler utdragas :
I. Enkelt sammansatta ord.
1. Första sammansättningsleden enstafvig preposition (eller
oskiljaktigt prefix).
Se- och er- sakna fortis liksom i det nuvarande språket.
For- saknade och hade åtminstone i tvåstafviga ord fortis öfver
hufvud i samma komposita som i det nuvarande språket
(Pontoppidan). Dock kunde Forsvar, Förbund, Forskjel, som nu
hafva fortis på penultima, utom denna akcentuering äfven, ehuru
mindre gärna, få fortis på ultima (Pauelsen). Ännu hos
Høys-gaard (3, 19 etc. etc.) har forskjel fortis på ultima. Jmf.
svenskans förbund, försvar, Sörbygdmålets (i Bohuslän) fårskjél och
Angelsmålets forskjel (Hagerup: Det danske sprog i Angel s. 132).
Jmf. om detta och dylika ord Svensk akcent II, 288 ff. Enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
