Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiska anmärkningar om dansk akcentuering (A. Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
ung, men vid närmare granskning blir, såsom jag tror, en dylik
uppfattning icke hållbar. Fastmer måste man antaga, att det
nuvarande danska riksspråket i detta afseende intar en äldre
ståndpunkt än Høysgaards språk, och att det senare i denna punkt,
liksom när fråga var om akcentueringen af ord sådana som mcelk
etc., utgör en med riksspråket sidoordnad dialekt.
Åtminstone de allra flesta verb med fortis på andra
kompositionsleden i nuvarande riksspråket äro utländska lån (betale
etc. etc.). Nu gäller det såsom regel både för det nuvarande
rspr. och för Høysgaards språk, att låneord med första
stafvelsen utan fortis erhålla stötton på fortisstafvelsen (hos H. t. ex.
materie, disputere, prononceves etc.). Det vore därför mycket
förvånande, om icke stöttonen i betale etc. skulle vara det äldre.
En jämförelse med svenskan och norskan talar ännu
kraftigare härför. I danska rspr. erhålla som nämndt icke blott verb
på le-, for- etc. akc. l (=» stötton) utan så äfven öfriga ord
med första kompositionsleden utan fortis: Jcjedsómmelig,
mistænksom, urolig, etc. Förhållandet är det samma i svenskan1 och
norskan: äfven här få dylika ord akc. l, t. ex. sv. betala,
hör-sámligen, omöjlig; no. letale, fremkommelig, meddelsom, och allt
talar i dessa språk för, att detta varit det ursprungliga (se Svensk
akcent II, 80 ff’.). Det danska rspr:s akcentuering måste därför
också i detta afseende hafva bibehållit ett ursprungligt drag.
Men då man nu vet, att i äldre danskan fortis mycket oftare än
i det nuvarande språket kunde ligga på senare kompositionsleden,
så hade språket vid införandet af låneorden betale etc. en mängd
inhemska verb (indbyde etc.) med fortis (fakultativt) på senare
kompositionsleden och med akc. 1. Det hade därför varit
underligt, om de utländska betale etc., som också hade fortis på senare
sammansättningsleden, icke skulle hafva anslutit sig till dessa
och äfven antagit akc. 1.
Ett ytterligare stöd för denna mening ligger i viss mån också
1 I en trakt af Sverge kunna dylika ord fakultativt äfven få akc. 2; jmf«,
nedan s. 73.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
