Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Han ock hon (August Schagerström)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
släktingar rikligt förekomma inom andra germanska språk
(jfr Kluge, Etymol. wörterb., s. 130, samt Sch a de s Wörterb.)
Att söka ursprunget till ett pronomen inom det nominala
området bör ej anses vara för djärft. H. Paul har i
Princi-pien der Sprachgeschichte, s. 157 f, uppträdt mot den gängse
uppfattningen, att en ursprunglig motsats skulle ega rum
mellan "pronominale oder forniwurzeln und stoífwurzeln", samt
med en mängd eksempel från språkens historiskt kända
utvecklingsskeden uppvisat, att pronomina kunna uppstå ur
nomina. Ur hans rikhaltiga eksempelsamling vill jag här
blott anföra de yngre germanska språkens man (jfr franskans
ön af lat. homo}, tyskans niemand af*m aiw man, jeglicher af fht,
eo-giUchér immer gleicher, samt lit. pats själf, egentligen samma
ord som got. -fof s herre. Att äfven personalpronomina kunna
uppstå på samma sätt visar oss (oberäknadt de orientaliska
språken, där sådant ofta förekommer) sanskrit, där ätmä ande
användes såsom refleksivpronomen ock partic. bhávän vid
vördnadsfullt tilltal tjänstgör såsom 2dra personens pronomen.
Sådana originella nybildningar föreligga äfven i de yngre
nordiska språkens ingen ock någon, hvars allmänt antagna
grundform *ne veit ek hverr intet mänskligt öga ännu sett, men
på hvars tillvaro i förhistorisk tid ingen tviflar. Visserligen
sakna andra germanska språk hvarje spår af detta
samnordiska *haiwnaR} men därför må man ej förneka möjligheten af
dess tillvaro inom den nordiska grenen, sålänge man icke vill
blunda för det faktum, att de nordiska språken ega massor
af ord, som dels i andra germanska språk ej återfinnas, dels,
om de där finnas, tillhöra annan ordklass än på nordiskt
område. Utom de nyss anmärkta ingen ock någon må här
eksempelvis (efter Grimms Geschichte, dritte aufl., s. 524 f.)
påpekas sådana allmänna ord som isl. hali, skegg, litr, lær,
fors, sæng, sild, magi, refr, fungr, kasta, elska, præp. til (möjl.
= ty. øiel) hjá, eg. subst. (se min, af Noreen i Beitr. VII, s.
442, åberopade etymologi af detta ord), hos (se Noreen, Nord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
