Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förklaring af några nordiska ord (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
så är det sannolikt, att a pattomen betecknar något ställe (eller
någon inrättning), som låg i eller vid ån eller viken.
Härmed stämmer det väl öfverens, att man enligt Bietz i
bygdemål har påta f. "fördämning, vall," t. ex. ispatan va flera alna
hög (Småland), och äfven paté m. "stängsel af störar i sjö eller
elf för att fånga lax, lake, sik; fiskdam," laka-pate m.
(Norrbotten), laks-pate (Ångermanland) etc. Jag ser i pattomen ett
af dessa ord och snarast påta f. Den omständigheten att ordet
i Bures citat ur Söderköpingsrätten skrifves med tt, under
det att de anförda bygdemålsorden hafva tf, vållar ingen
väsentlig svårighet. Ordet kan hafva förekommit under båda
formerna: påta och patta; jmf. nysv. doter och dotter, schate
och schatte cstackare* etc. Men då dels Bures skrifning af de
fsv. orden ej alltid är fullt noggrann (jmf. Klemming), dels
man i hans citat ur Söderköpingsrätten finner (s. 18 i hskr.)
just bettre med tt i st. f. det normala fsv. bcetre med tf, så
är det också möjligt att pattomen står för patomen.
Betydelsen af så väl påta f. som paté m. gifver tillfredsställande
mening, men snarast det förra ordet: "fördämning", och man
har att öfversatta orden i Söderköpingsrätten "ner i ån eller
på fördämningarna eller också på viken". Huruvida dessa
fördämningar funnits i viken eller i den under medeltiden
segelbara ån, framgår icke af sammanhanget.
bryggissa.
På s. 34 i Söderköpingsrätten heter det: fa frälsa gar f en
bryggyzzonä firi byjä giäldet ök baJcara huset baJcarän.
Klemming anför till förklaring af bryggyzzonä: "en accusativ-form
af ett bryggyzza, utan tvifvel brygghus, bryggeri. Meningen
torde vara: Då (under sådana förhållanden) fritage gården
bryggeriet från stadsutskylden och bagarehuset (fritage)
bagaren." Men något bry g gys sa cbrygghus* har annars icke blifvit
uppvisadt, och icke häller något fem. (h)ysa tus*. Klemmings
förklaring af ordet är därför otillfredsställande. Däremot har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
