- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Tredie Bind. 1886 /
199

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

199

med andra ord, att en genom naturen eller position lång
stafvelse kan i följd af sin relativa tonlöshet liksom förlora
en del af sin qvantitet. Titi ett metriskt schema kan således
en lång stafvelse ersättas icke blott af två korta stafvelser,
utan äfven af en kort och en lång. Å andra sidan kan en
kort stafvelse i vissa fall genom ictus få en tillökning i sin
qvantitet och sålunda ersätta en lång. Det var naturligt, att
detta af Sievers med afseende på den drottqvädna versen
vunna resultat skulle mana till en närmare undersökning
både af de öfriga i den egentliga skaldepoesien
förekommande versmåtten och af Eddans samt andra dermed
likartade dikters metra, hvilka man sedan gammalt betraktat
såsom i rhythmiskt hänseende mindre lagbundna än de förra.
Den fyrstafviga skaldeversen, som i freqvens står närmast
dróttkvætt, befans då i metrisk synpunkt vara identisk med
de två första takterna af dróttkvættversen och betecknades
med schemat ^-^ J^L. | ^-^ ^, hvilket Sievers tillämpade
äfven på Eddadikterna. Ur detta versmått utvecklades sedan
enligt Sievers1 ett nytt f emstafvigt metrum, málaháttr, genom
att mellan det fyrstafviga schemats båda takter inskjuta en
tredje takt, som kunde bestå antingen (och vanligtvis) af en
lång stafvelse, hvilken åter kunde upplösas i en kort och en
anceps, eller ock af endast en kort stafvelse. Det metriska
schemat för málaháttr blef följaktligen _r__ ^^ ^^ \ £; ^,
enligt Háttatal, och Snorres profstrof erhöll följande
uppdelning :

mundak mild- \ ingi,
Jas mær- a \ Mimi
fluttak \fJQgur kvtå
fimtán stor-\ffjafar;

hvar viti \ áðr orta

røeð oðr-a hotti

morð of men-\glgttfö

maðr und \ himins \ skautum.

Samma schema uppvisades vara gällande i de äldre
skal-dernes málaháttdikter, med det oväsentliga tillägget, att hos

’ Jfr. Beitr. VI 275, 295.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:16:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1886/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free