Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Málaháttr. Ett bidrag till norröna metriken (Theodor Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
till och med i en och samma strof finnas äldre och yngre
versrader jemte hvarandra, enär yngre skalder visserligen ofta
både i språkligt och metriskt hänseende moderniserat de
äldre och enklare uttrycken och versformerna, men ock
behållit mycket af det gamla alldeles oförändradt]. Hvad
Atlakviða beträffar, har Sievers uti Beitr. VI 360 ff. lemnat
några korta antydningar, huru de der förekommande
málahátt-stroferna böra skiljas från de öfriga, och vi hänvisa läsaren
dit. Af Hamðismál kunna, sedan några obetydliga
textändringar (såsom uteslutning af öfverflödiga pronomina o. dyl.)
blifvit vidtagna, följande verser lätteligen schematiseras enligt
málaháttr, nämligen: str. 29~10, 31-4, 51-8, 61-4, 7J~8, 8’-87
91-2, lO1-4, 121-2, 141-2, 181-8, 205-8, 211-8, 231-2, 241-10,
26l~~2 och 265~6 förutom ännu några enstaka verser2.
Af skaldepoésiens alster är det egentligen endast
Bjar-kamál, Haraldskvæði, Eiriksmál och Hákonarmál, som helt
eller delvis äro affattade på málaháttr3. Alla i behåll varande
strofer af Bjarkamál tillhöra detta metrum, som förmodligen
varit användt hela dikten igenom. De tre öfriga af
nyssnämnda skaldestycken förete deremot en, säkerligen
ursprunglig, blanding af málaháttr och Ijoðsháttr. Dessa metra äro
nära beslägtade och förekomma i de nämnda dikterna
flerestädes så sammanblandade, att den ena hälften af en strof är
affattad på det ena och den andra hälften på det andra
versmåttet. Frändstapen mellan dessa båda verslag är och tydlig
deraf, att de för málaháttr egendomliga vexelformerna mycket
1 Jfr Bugges recension af Hamðismál úti Zeitschrift für deutsche
Philologie VII 386.
2 De vigtigaste ändringar, som utom aflägsnandet af öfverflödiga ord
synas behöfliga, torde vara dessa: str. 34 jóum of traddi; str. 75
sol-tinn vas Sigurðr; str. 183 ök systur stjupson; str. 186 sau (1. v$ru)
vestan bæjar; str. 246 til borgar pinnar; str. 2410 í eld enn heita.
3 Uti Snorra Edda, ed. A. M. I 258, finnes en af skalden Vetrliði
diktad halfstrof på málaháttr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
