Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag till svensk namnforskning (Magnus Lundgren)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
231
vokalen kommit att genomgå hela böjningen. I sammansatta
namn vantar man i, som ock är det vanliga. Då æ här träffas,
beror det på inverkan af det, äldst väl genom förkortning
bildade, Hædhin eller sammansättningar, der leden haft den
ordning som i Ulvidin (t. ex. SUP n. l 387), isl. Ulfhéðinn.
6. Slægreuir. Detta namn, som träffas Sv. Dipl. III, 99,
synes böra förklaras på följande sätt. Första leden är att
sammanställa med det isl. Subst, slagr (plur. slagir), forngutn.
slegr; jfr. det mytiska Slagfifor i Vplundarkv. I senare leden
ser jag en motsvarighet till isl. adj. reifr; jfr. s i kr a if (ack.)
Lilj. 42 samt, på gotländska runstenar, butraiíR Lilj. 1590
och ackusativerna b otraif och sigraif Lilj. 1571 (Säve,
G-utniska urk. s. M). Eewir Sv. Dipl. ny serie II, 220 hör hit,
såframt det ej står för Ecever, hvilket synes mindre sannolikt.
4. Genitiven af personnamn, använd såsom ortnamn.
Att personnamn i genit. såsom bestämning till ett
"grundord64 ingå i ett mycket stort antal ortnamn är en känd sak.
Åtskilliga ortnamn öfverensstämma emellertid helt och hållet
med genit. af något personnamn, och det ligger nära att fatta
dem såsom uppkomna af en dylik genit. med underförstådt
eller uteslutet grundord1.
I Finland måste bruket att på dylikt sät bilda ortnamn
varit ganska vanligt. Freudenthal anför i Nyländska
mans-ochkvinnon. utom flere andra Arvids, Björns, Gunnars, Göstas,
Hannusas, Ivars, Knuts, Sigfrids, Sveins. Samtliga tyckas dock
höra till en yngre tid. I Gullos för tidligare Gudelösböle har
tydligen ett en gång användt grundord utelemnats. Falkman,
Ortnamnen i Skåne, anför s. 102 liknande, också yngre,
ortnamn, t. ex. Ulfs. Äfven på G-otland äro, enligt meddelande
.af Docenten A. Noreen, dylika namn vanliga.
1 Äfven eljest synes grundordet hafva kunnat uteslutas. Detta tycks
vara fallet i Apalda, nu Apala, Vestman!,, SRP n. 2072 (jfr Apal’
dahylta, Smal., n. 2996).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
