Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Evald Lidén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
239
löga öfvergången af u till o fore h är genomförd redan i Tunestenens
dohiriR1.
Att den sammanställning, hvars formella möjlighet jag nu sökt
ådagalägga, är berättigad, anser jag, såsom nämdt, framgå af de
sammanstälda ordens betydelse. Om fsv. iat(t)a säger Rydqvist
(Sv. Spr. L. V, s. 18), att det är "ganska ofta användt, men mindre
i den rena bem. jaka, än som lofva, bifalla, utfästa sig till,
bekänna", och (ib., sid. 206) att det är "rätt sällan råkadt i den
ursprungliga bemärkelsen, för hkn i stället i lagarne brukas ’s æ ghi a
1. kvæþa ia viþer’ o. i det yngre språket ’iaka’."’2 Isl. ját(t)a
betyder utom ’jaka, samtycka’ äfven: ’tillstå, bekänna, bikta;
bekänna sin tro på, erkänna, hylla; lofva, bevilja, gifva, lemna’; j at t a
sik under förbinda sig till; j åtta undan sér uppgifva, afstå; o. s. v.
- Fht. jehan betyder: ’sagen, erklären; gestehn, einräumen,
bekennen, beichten; seinen Glauben bekennen; zugestehn, zuerkennen,
versprechen7 o. s. v.
Jag antager således, att ända intill brytningstiden existerade
tvenne skilda verb, som då böra hafva haft utseendet *jäta (affirmo)
och *ehta (profiteor, confiteor, concedo etc.), men att dessa, sedan
det senare blifvit *jahta > játta, sammanföllo på grund af sin
partiella öfverensstämmelse i form och betydelse.3 - Båda verbens
böjning bör vara och är i isl. den samma: pres. ját(t)e, pret. játta,
part. pret. játtr. Men lika tidigt uppträder derjemte böjningen: pres.
ját(f)a, pret. ját(f)cföa, part. pret. jåt(f)abr (t. ex. redan i Stockh.
Homil.-bok pres. játtar\ som snart blir den enrådande. Då ett dylikt
konjugationsombyte är främmande för de med játta närmast likstälda
verben, t. ex. f r etta, Utta, sié tia m. fl., så kräfver det i fråga om
játta en särskild förklaring. Med stor tvekan framkastar jag den
gissningen, att man i stället för eller vid sidan af urgerm. *jáatjon
1 Jfr. Noreen, Altisl. Gramm. § 76, anm. 2.-Angående åldern af och
det inbördes kronologiska förhållandet mellan brytningen och
assimilationen ht > tt hänvisar jag blott till Noreen, Arkiv I, s. 174 f.
och Brate, Paul’s und Bräune’s Beiträge XI, ss. 73, 76 o. 80.
2 Jfr. exempelsamlingen hos Landtmanson, Ordböjningen i God.
Bur., sid. 78.
3 Öfverensstämmelsen i form blir ännu större, om man med Noreen,
Arkiv I, s. 175 noten och III, s. 16 samt Altisl. Gramm. § 197, anm.
7 antager, att stammen *jaht-, när dess h försvann, ljudlagsenligt i
vissa former blefjäi-, i andra j ätt- (jfr. jättyröe nedan).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
