Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Etymologiska bidrag (Evald Lidén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
ingår kanske i det indeklinabla adjektivet/«fr* (E g iPs son, Dictionary).
Den Ijudlågsenliga isl. böjningen vore: nom. dat. o. ack. sing. *étt,
nom. o. ack. plur. *é//£r,men gen. sing, játtar, gen. plur. játta.1
j a in s.
Got. jains väntar fortfarande på en tillfredsställande förklaring.
Att urgerm. e här bevarats, har man svårt att tro. Sievers,
Panl’s und Braune’s Beiträge IX, s. 568 säger, sedan han för det
motsvarande vestgermanska pronomenet uppstält såsom urgerm.
grundform *jani- jemte *jano-: "Sollte aber nicht doch das ai (i
got. jains) durch epenthese entstanden sein können?" Fattar jag
honom rätt, tänker han väl på en utveckling af t. ex. neutr. *janjata
till jainata - således ett slags dissimilatorisk metates. Denna
procedur, i sig sjelf mycket rimlig, är dock, såsom isolerad, föga
sannolik. - Jag uppställer såsom grundform *joi-no-, som jag antager
vara meddelst suffixet no bildadt på lok. *joz ibi (jfr. gr. nol, ol
m. fl.); jains således egentligen = "den der varande". Exempel
på dylika adjektivbildningar på adverb (kasusformer) anföras af
Fick, Gött. Gel. Anz. 1881, s. 444 och i synnerhet af Persson,
Studia Etymol., ss. 10 noten, 101 o. 104 noten, t. ex. xfj-vo-q af
%Jj ibi (ix£?-vo-<; af lok. fxsi), lat. meus < *mei-o-s af lok. *met
£> fsl. mi, jfr. Tcslj £%?l etc.), fsl. mo) <C *moi-o-s af lok. *moi
(gr. fioT), gr. noíoq af lok. nol o. s. v. - På samma sätt äro väl
också bildade got. meins, fems, s eins <C *mei-no-s, * tet-no-s, *sei-no-s
af lok. *mei, *tei, *sei (fsl. mi, ti, si; meins egentl. = "den ho s mig
varande"). - Ett noggrant motstycke till den här antagna
bildningen af jains erbjuder nsv. dial. (den) der-ninge jener. - Den
sålunda uppkomna stammen *jaino- har i got. utträngt stamformerna
*ja-no-, *ja-ni-, *e-no- (den sista i fht. ener <C ieu. *i-no- med det
svagaste rotstadiet).2
1 Deremot är nog ordet jám i uttrycket "meô jám ök handsglum" i
Dipl. Norv. bildadt af adverbet Já, substantiviskt användt (jfr. fsv.
’tælla til nes1)j och icke - såsom formellt vore möjligt - af ett
o-stamssubstantiv nom. sing. *á, gen. *jár, nom. plur. *jár.
motsvarande mht. jéhe <C urgerm. *jeho.
2 Vokalen i isl. enn, inn tillåter, såsom obetonad, åtskilliga
härledningar: *jani-, *jeno-, *eno- och äfven *jaino- (jfr4 nom. pl urg. *blindai
> isl. blinde-\-r, blindi + r). Att bestämdt afgöra, hvilken eller hvilka
af dessa stammar man har att göra med, torde vara omöjligt. Om
Schagerström, Arkiv III, s. 135 noten har rätt i sin härledning
af isl. handan af h -h andan < *jandan, så är åtminstone *jani-
representeradt i nordiskan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
