Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Långa ändelsevokaler i det nordiska fornspråket (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
långt w-brukar den, liksom flera andra hskrr., ofta w. Vid
tiden för manuskriptets nedskrifvande hade de ursprungligen
korta rotstafvelserna förlängts (se Studier II 382 ff.) och långt
a öfvergått till å (se Studier II 407 ff.). Man bör således i
handskriften finna dubbelskrifna vokaler icke blott i sådana
ord, som i den äldre fsv. (och isl.) hade långa rotvokaler,
utan äfven i ord, som fordom haft kort rotvokal, men som i
senare fsv. liksom ännu i nysv. hafva denna vokal förlängd;
och det i handskriften ofta mötande aa i ord med urspr,
långt a bör liksom i flera skrifter från 1500-talet (t. ex. i
bref från biskop Brask) beteckna å-ljud.
Jag anför några exempel på de ytterst ofta mötande
dubbelskrifna vokaltecknen samt på w, använda för att
beteckna ursprungligen långa vokaler: fraan ’från7, forstaar,
forsmaadhe, graat, faar, maato, faam (dat. pl.), gaawin, faa,
formaat, gaar, naar ’när’, baadhe ’både’, meer, meera, reenliwis
menniskom, Jieemelika, see, theera (gen. pl.), theem, een, sleembir
subst. ’slem’ (i Suso 330 dat. sleeme äfven med ce), al tiidh,
liif, biitir (biter), paradiis, ho ön, a moot, thw (ytterst ofta), nw,
tw (två), sJciwtasta.
Följande ord som i äldre fsv. hade kort rotvokal, men i
yngre fsv. (och i nysv.) fått lång rotvokal, hafva
dubbelskrif-ven vokal eller w. ForgaangliJcom, vidhir gaangit, thwngt (tungt),
otewaaldoghan, asttvndar, aande ’ande’ visa vokalförlängning
framíör ljudförbindelserna ng, Id, nå, liksom en dylik
förlängning annars försiggått i fsv. (se Studier öfver fsv. ljudlära II
397 ff., 401 ff). Ilwru ’huru’, dwgha ’duga’, sJcwdha ’skåda’,
Ifiwgh ’hug’, hwgnadh ’hugnad’, gwdhi ’gudi’ hafva lång
rotvokal liksom motsvarande nysv. ord. Så äfven mwghw (279, 12),
3 pl. pr. af magha (mogha) ’skola’, ehuru ordet numera icke
längre med denna rotvokal brukas i språket; rotstafvelsens
korta vokal (jmi. Studier II 257) har förlängts framför gh
liksom i dwgha etc.
Skrifningen raandsaka (280, 10) ’ransaka’ är korrekt, enär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
