- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
103

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om några germanska pronomen (Evald Lidén) - - III. Ett nord. demonstrativ-pronomen med suffixet -(û)h.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

103

Mot denna deduktion måste flere graverande
anmärkningar göras.

a) Om verkligen en utjemning enligt mönstret ’góði oo gó^ot
utgått från nom. fessi, är det visserligen i sin ordning, att
gen. *fessi blir fessa, men fortsättningen dat. ocli ack. mask.
*]>essa, neutr. sing. *fessa (obl. fem. *$esso) uteblir alldeles,
ehuru detta är den enda, man har anledning att vänta. Det
förefaller mig nemligen ytterst osannolikt, att i ett så
heterogent formsystem som fessi oo f essä oo feimsi CXD fiennsi en
formell utjemning kunde försiggå, utan att samtidigt stammen
f ess- genomfördes, då utjemningen på samma gång blefve
materiell; men resultatet skulle i så fall blifvit det nyssnämda:
dat. *fiessa o. s. v. Ännu mindre troligt är det, att en blott
ändelserna berörande utjemning skulle kunnat sträcka sig
äfven til neutrum, hvilket Bugge förutsätter för sin
tydning af *]>et$a, f visa.

Äfven från en annan synpunkt sedt är det oantagligt,
att den svaga adjektivböjningen skulle spelat någon roll vid
utvecklingen af ifrågavarande paradigm. Förhållandet är
nemligen det, att nästan alla de nybildningar, som till sin
upprinnelse äro klara och oomtvistliga, uppenbarligen skett
efter mönstret af stark adjektivflexion, t. ex. d. s. m. ]iessom,
d. s. n. fiesso, g. s. f. fessar, d. s. f. fesse, a. s. f. fessa,
n. pl. m. fesser o. s. v. Också det likartade pronomen
*einn-gi (isl. engi) omformades efter stark adjektivböjning, och
öfverhufvud taget är det ytterst ovanligt att finna den svaga
adjektivflexionen verksam inom de egentliga pronominas klass.
Sjelfva hufvudprincipen för Bugges deduktion är således
tvifvelaktig.

b) Men icke ens utgångspunkten, nom. sing. mask.
fessi, är mycket pålitlig. Denna nominativ synes nemligen
vara jemförelsevis ung och föga utbredd. Den uppträder
i isländskan först omkring 1220 (þorkelsson, Athugasemdir

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0107.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free