- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Fjerde Bind. 1888 /
168

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till nordisk språkhistoria (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

168

^/-ljudet i penultima af kýbýli, Mbýli > híbíli.1 Och att samma
öfvergång inträdt i fsv., blir troligt af det i Synonymorum
libellus upptagna hybbele (ej påvisadt ur fsv.) med e i
penultima som försvagning af äldre i. Nu hybble. Obs. äfven de
fsv. ortnamnen fykbuli, fygbili, figbili nu Tibble; Nybyli,
Ny-bili, Nybele nu Nybble, Nibble (anförda af Rydqvist V 25),
hvilka liksom hýbýli äro sammansatta med -býli.

Jag öfvergår till den dialektiska eller mera tillfälliga
utvecklingen y > i framför följande i (j) i fsv. och isl.

Bland fsv. urkunder är det hufvudsakligen äldre
Vestgötalagen, från hvilken dylika exempel blifvit anförda. Men
såsom jag i Studier II 502 ff. visat, utmärker sig språket i
Vestergötland under slutet af 1200- och förra hälften af
1300-talet genom många dialektiska drag, och detta är särskildt
fallet med språket i äldre Vestg.-lagen. Till de på anf. st.
nämnda dialektegenheterna kan nu kanske äfven läggas, att man
i denna urkund sporadiskt anträffar i i st. f. y framför ett
följande i (j), också i fullt akcentuerad stafvelse. Jag
anför exempel (jmf. Rydqvist IV, 83 och Noreen anf. st.): sillir
(pl. hyllar’), sJcildir (’skulder’; af skyld), sins (’vägras’; af synia,
sinia), tilptær ef (jmf.? pl. tilptir; af tylpt ’tolft’), [äfven
iamnsJcil-dir Cjämnskylda’), frötsticki (’köttstycke’)]. Huruvida man äfven i
yngre Vestg.-lagen och i den för Vestgöta-staden Lödöse
affattade Bjärköarätten har exempel på denna Ijudöfvergång, är mera
osäkert. De anmärkta orden äro nämligen få, och i vissa af
dem förekommer icke i (j) efter rotstafvelsens i i de former,
som antecknats med denna rotvokal. Emellertid finner man
i yngre Vestg.-lagen ftrri (’förre’, och äfven fírro ’förr’), tilft
(jmf. tilptær efi), stiVb och stildenæ (med i från pl. stildir
’stölder’?); i Bjärköarätten riggiæ (gen.; för ryggiar), stiTb (jmf.
straxt ofvan).

1 Det jämte det normala ýmiss mötande imiss är en norsk form; se
Oxfordordboken. Så väl detta lexikon som Fritzners upptager ýmiss
såsom normalform.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free