Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken (Th. Wisén)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
227
der heldr snarast må insättas, bör anmärkas, att skriffel
ofta förekomma, utan att man kan inse anledningen till
felet. Hr L. gar i sin spaning efter dylika anledningar
ofta vilse. - 69U är ej nödvändigt att ändra enda till
endar, ty här kan vara en accus. c. infin. efter merJcianda
(latinism?). Texten stämmer i detta stycke ej alldeles med
motsvarande afdelning i Gr. Norsk Homil., såsom ock synes
af hr L:s anm. vid 708’13. - 7P Att ändra leyfe till leife
är en lika lätt emendation som att ändra till leyse.
Meningen blir tillfredsställande på båda sätten. - 7131 fattar hr L.
gôfom vilia som dat. af ff of r vile, men då här icke är fråga
om glädje öfver god vilje endast, utan öfver allt godt, lar
min ändring af g of om till g of o vara nödvändig. - 7134 Att
himinsriJcis bör ändras till himinrikis är ej tvifvelaktigt för
andra än hr L. - 7435 är det klart, att ett subject till segja
fattas; om detta varit menn eller helger menn eller
gufspjalla-skald eller helgar beóJcr, är omöjligt att afgöra. Det sista
uttrycket är dock minst troligt, enär det förekommer i nästa
rad, och någon omvexling i ordalagen är väl åsyftad. - 7528
anser äfven jag att svelga ej är fel, ehuru sveigja är den
vanligaste formen. Om uttrycket "läs sveigja^1 (bättre hade ju
varit "i st. f. sveigja^) úti not. 4, sid. 75, missledt hr L.,
kunde han möjligen af sid. yj i företalet kommit på andra
tankar. Då i alla nyare ordböcker (fr. o. m. Fritzners) och
språkläror formen svelga upptages jemte svelgja, är hr L:s
anmärkning alldeles öfverflödig. - 77l9 behöfves ingen
ändring, om man öfversätter rätt. - 796 Att tifo skulle vara
ett af upriso íramkalladt skriffel, är både otroligt och onödigt
att antaga, då ordet kan förklaras på annat sätt. Jfr
Rydqvist, Sv. Spr. L. II 86. - 7911’12 läses førfo austrvegs
’konungar fórner drótne órom iesu christe. fåt vas gott oc reykelse oc
mirro, hvarvid jag anmärkt, att man bör läsa mirra. Här
utropar hr L. nästan med pathos, att mirro bör visst icke
ändras, utan står liksom gott och reykelse i accusativ, ej i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
