Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
se föreg. Dylika förstärkningsord, 7,där en vålnad af
part. pres. sticker fram, utan all verklighet såsom
sådan" (Eydqv.) finnas talrikt anförda med egendomliga
varianter af Rydqvist. V. 227. I. 408. 409.,
Lytkens-Wulff. Sv. Spr. Ljudl. II. 95. samt från Columbus i
Ordask, XX W (t. ex. snöande hvit). Ytterligare må
nämnas uttr. Li ringande rof (från 1600-talet) = ’helt
ock hållet’, kvar i diall. - helvite jämte helvete o.
helveti, Denna sista form har jag antecknat 8 ggr
från skrifter från 1600-talet; mittersta. Månne -i- i
denna form samt i illene äro uttryck för samma
egendomlighet i Stockholmsmålet, som omnämnes af
Lundell, Sv. Landsm. s. 156 amn. 5?, nid (rim: strid)
för ned, atm. 2 ggr, är under 1600-talet en synnerligen
vanlig form, sikter jämte sekter, simla, fsv. sembla,
mht. simila (1. simila), sir för ser 2 ggr liksom hos
t. ex. A. Nicander, spitsbof, spitsnosig, -i-former rätt
vanliga under 1600-talet, stig för steg "passus" 11 ggr,
af hvilka några möjl. i bet. "semita". Koch: Fsv.
Ljudlära II. 457. nsv. stig < fsv. stigher, nsv. steg <
fsv. *stigher, trifna, men trefven, vickla (alltid), d. vikle.
y: lira jämte lyra, fsv. lira. Jfr. Götalandsdiall. o.
Trie-walds pir amid; simfoni jämte symfoni.
ä: lip för läpp (?) "med blek ock hängande lipu l gg. Jfr.
fsv. formerna lippana, lippona Leg. Eydqv. III. 280.,
höll. lip, eng lip < ägs. lippa, d. lippe, nht. lippe; fsv.
kommer oftare än -et i part. pret. neutr., detta dock beroende på
den talrika frekvensen af i i penult.
beträffande i#ØÖ-talet, att, så långt jag hunnit genomgå de
skil-lingtryck, som förvaras å härvarande univ. bibliotek, (nästan)
uteslutande -it påträffas i denna ställning (men -egendomligt nog -
ofta -et i supinum).
beträffande í 700-talet, att t. ex. Triewald städse, Kellgren och
Oxenstjerna oftast samt af grammatici t. ex. S ven Hof ha -it i part.
pret. neutr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
