Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En kort redogörelse för Bellmans Språkbruk (Elof Hellquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
306
aksentueringen, dragen mot ordens början, kan anmärkas, att
B. har betoningen:
förråd "Copia", d. Forraad; så ock t. ex. And. Nickander.
Lagerlöf uppger enl. Noreen, Ordesk. s. XXVI samt enl.
3 4
Koch, Sv. Åks. II. s. 290: förråd = Copia, förråd =
pro-ditio.
32 32
förvett = förvetenhet; hurra ss. subst. alltid; marskalk = ofta
3 2
nsv., rörom = sked. Weste har denna åks. och röróm;
3 2
pracksyl (= prackare). Weste har pracksýl o. pråcksyl;
schabrak.
Att på grund af rimmen draga några slutsatser om enkel
eller sammansatt åks., om hvilken skilnad dock både Anders
Nickander l och Sven Hof voro medvetna, torde vara allt för
vanskligt för att jag skulle kunna inlåta mig därpå.
§ 4. Om ortografin.
Skrifningen vattn, vápn, som noga iakttages, antyder ingen
afvikelse från det nuvarande riksspråkets uttal. Jfr. nämligen
Pfeifs ytrande redan 1713. Lytkens-Wulff i Sv. Spr. Lj. II.
s. 41. Hof: Svenska Spr:s rätta Skrifsätt (1753) "Jag har
aldrig hort någon säga vatten, tecken, botten utan e".
lamb o. d.: slutljudande b efter m bortföll i uttalet redan
i Lagerlöfs tid - se Ordaskötseln s. VIII.2
Skrifningen med ch i doch,3 macht, pracht, luchta/ ächta
(äfven i sådana som monarchen, Jörgen pichel o. puchel) är
hos Bellmann naturligen betydelselös. Om de olika åsikterna,
32 41 £ l
1 Han anser nämligen, att sådana ord som galen, talen - svinen -
grinen ej kunna passera som rim i anseende till deras olika aksent
Koch, Sv. Åks. II. s. 24. Men ingen svänsk skald har - mig
veterligen - konsekvent tillämpat denna regel.
3 Utförligt härom Tamm: Fon. kännet. på lånord i nsv. § 19.
3 Månne ej den under 1600-talet högst vanliga formendogh(= dock)
i nsv. återfinnes i vårt tonlösa ndåu o. "anda"? (Jfr. ök [och] >.
ogh > å) Fsv. f>o (= isl. þó) kan ej gifva nsv. då.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
