Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - forts. Strövtåg i Sverges medeltidsliteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
347
II, 398 noten, åtsjilliga luckor finnas i det material, varpå
han grundar sin förklaring. De viktigaste inkasten äro
följande. Det har icke upplysts, huru partisip av typen hällande,
brännande, brinnande aksäntueras i danskan ock
västmanländskan; överensstämmelsen mellan dessa språk i fråga om de
nsv. part. på- ende är endast parsiäll, ity att visserligen seende,
troende i båda aksäntueras lika, men icke gående, stående m.
fl., vilka i västm. liksom seende, troende ha åks. l, men i dän.
åks. 2; man känn därför icke på grund av dessa språk med
säkerhet draga den slutsatsen att fdan. ock fsv. havt åks. l i
seande, troande etc., men åks. 2 i de övriga; man har svårt
att tro, att 1) seende på grund av vokalmötet antagit aks. l
tråts trycket av de övriga med åks. 2, att 2) slående tråts
samma tryck jenom analågi äfter den fåtaliga typen seende
antog åks. l, men att 3) gruppen -ende slutligen återjick till
åks. 2 just på grund av de hittills maktlösa partisipen med
åks. 2. Innan dessa betänkligheter hävas, står Kocks
förklaring icke på säkra fötter. Det är dessutom icke avjort, att,
som Kock antagit, nsv. stående, seende utgått ur fsv. stande -
seande; det är ju tänkbart, att de på det sätt, jag i No. l
föreslagit, böra ledas ur fsv. stände, sende, tronde. Jag känn
visserligen aj anföra något part. av typen sende, tronde från
den äldre svenskan, men därför bör man ej förneka
möjligheten av dess förekåmst, ty riksspråket under brytningen
mellan medeltiden ock 1500-talet är ännu för språkmannen
så gått som otjänt land. Ett stöd för min mening har jag
trott mig finna i det ålderdomliga Vätömålets gande, ronde
o. d.; ett annat dylikt är Columbi snönde hwijt, vilket synes
förutsätta samtidiga partisipialfårmer på -nde av värb med
annan vokal än å.1 Eksämpel på sonantiskt n i liknande får-
1 Av värb på -å finnes hos Columbus åtránde, gande (Noreen, Ant. vid
läsn. af 1600-talets gramm. s. 22); Gustaf Adolf (Styffes upplaga) har
s. 21 gande, s. 57 forstandes, s. 479 slåndes jämte boendes s. 15,
stående s. 24, förståendes s. 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
