- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken' af Ludvig Larsson /
6

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svar på profässor Wiséns 'Textkritiska Anmärkningar till den Stockholmska Homilieboken'

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ortografi med ortografien i älsta delen av Reykiaholts máldage, som
av sina siste utjivare sättes till 1178–1193 (sannolikt 1185),
äller kansje än hällre med nästälsta stycket, som är skrivet
1204–1208 [1]. Allra minst bör W. kunna tillskriva de sist
anförda styckena ur StH en så hög ålder, då ju enligt hans på
sid. 193 ock 194 framställda teori om mekanisk kopiering deras
ortografi bör representera ett språkhistoriskt sjede, som vore
äldre än deras nedskrivningstid.

På sid. 196 fråndömmer W. StH all betydelse vid
avjörandet av frågor om tvivelaktiga skriv- äller konstruksjonssätt i
henne själv, emedan hon skulle bestå av noggranna avskrifter
av original från olika tider ock trakter. Om således hennes
olika delar representera olika trakters språkbruk, så böra väl
alla dessa olika stycken tillsammans je en dess objäktivare
föreställning om språket på Island ock dess bättre kunna
åberopas som stöd för rättelseförslag. Sjilnaden emellan de olika
delarnes nedskrivningstid är, med undantag möjligtvis av de allra
yngsta, äj så stor, att icke StH:s olika delar äro mera homojena
sins emellan än med andra hds., vilket W. måhända bör anses
medjiva, då han i samma stycke talar om „med Homilieboken
(således äj hennes särsjilda delar) någorlunda samtida
handskrifter“. För övrigt har jag ingalunda underlåtit att taga tillbörlig
hänsyn till språkbruket i de med StH någorlunda samtida hds.,
såsom var ock en kan finna av mina Stud., där jag rätt ofta
åberopar Eluc., Leifar, cod. AM 645 ä. d. o. s. v., men jag bör
äj klandras för att jag hållit mig till StH ensam, där samtida
hds. ingenting hava att upplysa. W. å sin sida har i Textkr.
Anm. aldrig jort bruk av dessa hds. [2].


[1] Den i detta senare stycke framför haffland förekommande formen
annaz i st., f. annazc bevisar naturligtvis icke, att refläksivändelsen
redan vid denna tid skulle ha börjat att antaga formen -z; ty, såsom
jag tror mig i Stud. sid. 75--76 hava jort sannolikt, kunde -c i -sc av
fonetiska själ bortfalla framför ord, som började med konsonant.
[2] Det förtjenar att påpekas, att W. på sid. 217 till ock med uttryckligen
oponerar
sig emot att taga andra handskrifter till råds vid
behandlingen av StH, då han säger „Att tecknet brukas för un
i andra handskrifter, bevisar ingenting i denna fråga; i hela Homilieboken
finnes, så vidt jag erinrar mig, intet enda ställe der nämnda
tecken har betydelsen un“.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:28 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1888svar/0006.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free