Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par undersökningar i fornnordisk ljudlära. 63
fd. långt o vid förkortning dialektiskt övergår till u; se
Kock Arkiv IV 176 ff. och särskilt noten s. 180.
Prepositionen hos bör nämnas i detta sammanhang.
Redan i Svensk akcent II 346 har jag framställt dess
identifiering med subst. hus såsom oviss. Senare har Noreen i
Arkiv III 12 sökt identifiera hos med got. hansa och med
det finska låneordet kansa (’sällskap’ och såsom postpositiv
partikel ’med’). Hos skulle då hava ^-omljud av ä (urspr.
*hansu) och ursprungligen hava betytt ’sällskap’. Fastän den
gamla sammanställningen Tios = hus ej är säker, så kan dock
enligt min mening en viktig invändning göras mot Noreens
förklaring, på samma gång som hans egentliga anmärkningar
mot identifieringen av hos och hus ej torde vara hållbara.
Prep. hos har i fsv. och fd. (som bekant brukas den ej
av isl.) alltid denna form med undantag av ett i den fsv.
skriften Medeltids-dikter en gång mötande hws (beläggställe i
Söderwalls ordbok) samt av ett en gång mötande fd. hvos i
Flensburgs stadsrätt; se Lunds fornd. ordbok. När Noreen
skrev sin uppsats, var den svenska formen hws ännu icke
påvisad. Hans egentliga invändningar mot förklaringen av
hos = hus ’domtis’ utgöras av, att något hus med betydelse av
prep. ’hos’ ej skulle finnas, samt att omvänt hus ’domus’ såsom
enkelt ord aldrig och i komposita så ytterst sällan har formen
hos (nötos i VGrL. II och hosprea i VGrL. I), att man i dessa
fall väl kan tänka på sammansättning med eller påvärkan
av hos "sällskap". Detta senare antagande är enligt min
åsikt icke möjligt. Att nötos värkligen är identiskt med
det likbetydande vanliga fsv. nöthus, synes mig vara
omedelbart tydligt (jmf. nysv. fähus med samma betydelse), och att
ett ord *hos med en så fjärran liggande betydelse som ’sällskap’
här skulle kunnat utöva något inflytande, är mig obegripligt.
På grund av sin betydelse kan *hos ’sällskap’ ej häller hava
påvärkat husprea, och identiteten av fsv. husprea och
hos-prea (isl. húsfreyja, nyisl. hmpreja) är, så vitt jag kan finna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
