- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Femte Bandet. Ny följd. Första Bandet. 1889 /
78

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

78 Axel Kock.

det vesall ursprungligen är sammansatt; senare
kompositionsleden utgöres nämligen av adj. säll (got. séls}] se Kock:
Svensk akcent II 342 f. och Bugge i Arkiv II 226 ff.

Till formellt sammansatta ord kan även fæmtan (36,3;
43,8 *) föras, men till bevarandet av ö-ljudet finnes här
dessutom en annan orsak: ä-ljudet var här ursprungligen
långt. Som bekant har även i Jutlandslagen, där ändelsernas
ä-ljud annars försvagats till æ eller avnötts, -tan i
räkneorden bevarat sitt #, och förhållandet är detsamma i
Upplandslagen (se Studier I 140).

Såsom stridande mot den ovan uppställda regeln för
bruket av a: æ kan icke (hrytliia ’tredje’ (14,8) räknas,
enär den normala rotvokalen är i (ej y): þriþia 73,4,
þriþ-iæ 60,7 etc. Undantag utgör knappast häller æra ’sunt’
(43,3; men æræ, eræ mycket ofta), Observera dock, att
även i (den senare) fsv. æra ’sunt’ stundom anträffas, och
detta æra har liksom nysv. presens skola etc. fått -a från
3 pers. pl. presens springa, taka etc. Värkliga undantag
utgöra däremot bæþrat (42,3), læggia (52,8; men lægiæ 17,7),
ællar ’antingen’ (18,6; annars och mycket ofta ællær}] men
icke flera ord, och dessa äro i jämförelse med de förut
uppräknade fallen, där vokalharmonien tillämpats, så
försvinnande få, att de sakna all betydelse.

Sammanställer man Skånelagens spår av vokalharmoni
med den i vissa fsv. skrifter genomförda eller så gott sorn
genomförda lagen, är det otvivelaktigt, att även i
forn-skånskan (eller åtminstone i någon dialekt av fornskånskan)
lagen en gång varit genomförd, fastän den här granskade
handskriften ej längre fullt tillämpar den. Beträffande tiden
för lagens genomförande giva sådana ord som siæta manz
ep (211,3; 211, 6) en fingervisning. A i ultima av siæta
visar, att lagen genomfördes fore den tid, då ljudförbindelsen

*) Däremot fæmtæn 88,2. Skriften synes icke hava andra räkneord på -tan
(-ten).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:17:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1889/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free