Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Bidrag till forndansk ljudlära (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till forndansk ljudlära. 93
fixet o- i sådana ord som nysv. ovän (se mina Studier I 9
och 29), så förtjenar det anmärkas, att detta icke var fallet
i den dialekt, som Guta-sagan representerar. Här har man
nämligen o wigp (101,12).
Under det att fsv. och fd. bibehålla det mera ^-liknande
^-ljudet i förbindelsen vr- i sådana ord som nysv. vrede etc.,
förlorar forngutn. ^-ljudet i denna ställning, t. ex. fgutn. raipi
Vrede’, reka ’driva’ (vräka). Däremot är det mycket ovisst,
huruvida ljudförbindelsen wr- i forngutn. övergått till br- i
ordet Iriscapus (Guta-sagan 100,9), såsom Säve: Gutniska
urkunder s. XXVII och Söderberg: Forngutn. ljudlära s. 41
antaga. Identiteten av got. gawriskvan "frucht bringen" och
detta fgutn. Iriska, som av Schlyter (i överensstämmelse med
den gamla tyska översättningen) återgives med "föröka" är
nämligen enligt min åsikt högst tvivelaktig, och så mycket
mera, som betydelsen "föröka" för briska ej riktigt passar på
i fråga varande ställe.
Naturligtvis har forngutn. liksom fsv., fd. och isl. havt
ett mera ^-liknande ljud efter konsonant (i kuer, suer etc.),
ett mindre w-liknande ljud i framljud (i war etc.).
Beteckningen av det av / eller 5 uppkomna ^-ljudet i Guta-sagan
är icke avgörande för den frågan, av hvilken art dessa ?;-ljud,
närmre bestämda, varit. Man har t. ex. vfan, yfir, sielfum;
pieluar, olauir; alfha.
Av Noreens "Fårömålets ljudlära" och Klintbergs
"Lau-målets kvantitet ock aksent" framgår, att de gottländska mål,
som dessa avhandlingar beskriva, icke längre hava den
skillnad mellan två f-ljud, hvilken finnes i Guta-sagan. Dessa
mål använda nämligen liksom nysv. rspr. endast den
labio-dentala frikativan.
Två olika #-ljud hava alltså blivit påvisade under
medeltiden från fsv. (1400-talet), isl. (omkring år 1200), fornd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
