Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Tyska inflytelser på svenskan. Forts. fr. s. 166 (Esaias Tegnér)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tyska inflytelser på svenskan. 331
från den sidan att relativet hvilken i många fall innebär en
onödig förkonstling har Knudsen fullkomligt rätt i sin protest.
En god stilist använder ej gärna hvilken, där ett som är
möjligt.
Det är lätt nog att inse, huru det nya relativet kunnat
lyckas bereda sig en plats i vårt språk. Yåra ursprungliga
relativord voro behäftade med en ofullkomlighet, som från
början gjorde dem mindre lämpliga för åtskilliga af de
funktioner, ett dylikt ord bör kunna fylla. Både som och
ær och jbær äro snarare att räkna som relativa adverber än
som värkliga relativa pronomina. De kunna på denna grund ej
användas 1) när de skola stå i attributiv ställning, t. ex. i
den ställning, som hvilken intager i satsen han fick 100
kronor, hvilken summa han skutte använda efter eget behag; ej
häller 2) när relativordet skall tänkas stå i något mera
speciellt kasusförhållande, t. ex. han fick 100 kronor, hvilkas
användning överläts åt hans eget behag eller han fick 100
kronor, för hvilka han icke behövde lämna redovisning. Den
senast nämnda satsen antager i hvardagligt tal oftast formen
som han icke behövde lämna redovisning för. Detta är det
rent inhemska uttryckssättet; men ofta nog, särskilt om
relativsatsen är lång, faller det sig något klumpigt, t. ex.
100 kronor, som han skulle lämna sin förmyndare en
fullständig och noggrann redovisning för. Då slutligen våra
ursprungliga nordiska relativord äro värkliga relativer, som ej
äro dugliga att inleda s. k. "oäkta bisatser’7, i hvilka relativet
kan upplösas’med ett och, inträder hvilken regelbundet 3) i
en sådan förbindelse som han fick 100 kronor, hvilket (= och
detta) gjorde honom en stor glädje.
Genomgår man de talrika exempel på relativsatser
inledda med hvilken, som anföras i Söderwalls ordbok, så
finner man att de nära nog allesammans kunna hänföras till
det ena eller det andra af de tre nu omtalade slagen. Till
klassen 1) hör t. ex. sculu fyuru pr äste tiltakas . . . hwilike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
