Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Fornsvenskans behandling av diftongen ia (Axel Kock)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornsvenskans behandling av diftongen ia. 381
sighia > sigliiæ etc., ehuru nysv. rspr. i regeln icke känner
denna utveckling.
Härmed stämmer det överens, att io i fsv. ändelser
bevarats i de flästa trakter: kyrUioliærra^ etc., men dialektiskt har
io i denna ställning övergått till iö. Yid slutet af
medeltiden anträifas nämligen i "Bidrag till Finlands historia"
kir-kiöbyr, kirkiöherrenj kirkiömesse ffrid (beläggsställen i
Söderwalls ordbok). Förklaringen av bevarandet av io i fsv.
och nysv. ändelser bör tydligtvis vara densamma som
förklaringen av ja i vilja etc., vare sig nu att ja i vilja etc.
bevarats genom analogi-invärkan (från tala, dömma etc. Kock:
Studier I 128), eller i oakcentuerad stavelse ia i rspr.
ljudlagsenligt bibehållits (Noreen i Arkiv I 176).
I överensstämmelse med vissa fsv. urkunder har
forngutniskan bevarat ia, när ä-ljudet i denna diftong från äldre
tid var långt: iatta ’säga ja’, pianista, siäl ’själ’, siar ’sjö’
(jmf. isl. siar). Däremot uppträder (jmf. Söderberg:
Forn-gutnisk ljudlära 29) brytningsdiftongen i regeln under
formen ie: iekj siex etc. De få undantagen kunna förklaras i
överensstämmelse ined de faktorer, som i fsv. urkunder
spelat en roll vid bevarandet av ia. Hit höra fiarpi, flarpungr
(hvilka i Schlyters glossar upptagas utan sidoformer med ié),
gialda (jämte gieldd). När fgutn. har fierri men vanligen i
komparat. fiarrar (Söderberg: anf. arb. s. 30), så synes
bevarandet av ia i detta senare ord bero på ultimas ä-ljud. Fgutn.
har även giara ’göra’ (ett citat hos Schlyter) jämte giera
samt giarning ’gärning’.
Jag skall i en exkurs yttra några ord om en fråga,
som i någon mån står i sammanhang med ovan avhandlade
ämne. Såsom huvudresultat av denna undersökning torde
åter kunna antecknas;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
