Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Bidrag till äldre Västgötalagens täkstkritik (Adolf Noreen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till äldre Västgötalagens takstkritik. 387
Eksämpel härpå äro pres. sg. væper y. VGL., Bi. R
(tillsammans 4 gånger), vaper y. VGL. (3 ggr), myper (mypir,
mipir] y. YGL., Bi. K (8 ggr), nom. sg. baper (av bæriá)
y. VGL., UrUugaper y. VGL. Då därjämte talrika
farmer med -rper i dessa urkunder förekåmma, bero dessa
sednare naturligtvis på asosiatsjon med sådana farmer, som icke
ägde det slutande r;et. Sporadiska fall av samma företeelse
träffas även på andra håll inom fsv. ock redan på
runstenar, t. e. L. 238 (Uppland) Akbapr (2 ggr) för HagWiarper,
L. 1184 liapr för harper (se Brate-Bugge, Ant. tidskr. f.
Sverige, X, 237) *). Jfr ock nysvenska dialäkters (t. e.
Värmlänskans) åder för årder (fr. ordre), åderplog av fsv.
arper neutr. "plog" (även, på grund av här avhandlade
disi-milatsjon, med bifårmen aper redan i fsv.: Hel. Bernh:s
skrifter, s. 70, adhrit plogen, se Söderwalls ordbok, s. 46, r. 8);
vidare nysv. vulgärt fodra, befodra ÍÖY fordra, befordra. Bland
paraläller ur främmande språk må här blott anföras t. koder
(mht. korder, koder, fht. querdar), vulg. t. fo(r)dern,
fö(r)-dern, mht. ma(r)der mård. Om nu redan skrivaren av ä.
VGL. uttalade t. e. presens av varpa såsom vaper, men,
trogen sitt original, skrev värper (varder), så kunde
naturligtvis denna omständighet för honom utjöra en frestelse att
någon enda gång, i strid med originalet, återjiva talets
ma-per med skriftfarmen marper (marder).
I sammanhang härmed torde böra erinras om, vad jag
redan i Nordisk Revy II, 12 i största kårthet antytt, att
nämligen gruppen -rpr i en något äldre språkperiod, fore
*) I andra ställningar är ett disimilatoriskt försvinnande av r ovisst,
*. e. boþur för broþur å en Olänsk runsten (L. 1316), felskrivning?;
brøþun-ger, -e, -a, t. e. ä. ock y. VGL., för det vanliga brøþrunger, -inger (har -er
i broper fattats som ändelse ock broþ- som stam, vartill så fogats den
vanliga avledningen -ung-?), Marghct, Marit av Margareta (månne Marghrét^>
Mårret ;> Maret, med förenkling av dubbelkonsonant fore huvudbetonad
vokal, slutligen Marit?), giffersnaghl jämte gerzfersnagel (väl lån från resp.
fda. geffersnagle ock g er fersnagle). Dalalagen kasnawagir för -war gir, Bigher
för Birgher, L. 1180 pukir för pyrgher? (äller por ger år, jfr nedan s. 388).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
