Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Axel Kock: Några bidrag till fornnordisk grammatik - - I. Om palatalers invärkan på följande vokal i fornsvenskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 Axel Kock.
I mina Studier II 553 har jag anmärkt, att i-ljudet
i fsv. giva, gita väl snarast framkallats av den
föregående palatalen, och jag antydde, att ehuru deras i-ljud
skulle kunna förskriva sig från de genom det samgerm.
i-omljudet omljudda 2:dra och 3:dje pers. sg., denna
förklaring dock icke är tilltalande. Sedan har Bråte (Äldre
Vest-manna-lagens ljudlära s. 17, 19) antagit den av mig nämnda,
men såsom mindre sannolik förkastade förklaringen, hvilken
han vill utsträcka även till fsv. brista, brigpa, nima,
"möjligen ock" till slippa, spritta. Möjligheten härav kan
naturligtvis ej bestridas, men det synes mig böra vara en
kar-dinalregel för all språkforskning att söka förklaringen för
hvarje form på så nära håll som möjligt, och det torde
därför böra undersökas, om ej åtminstone i flertalet bland de
anförda verben i-ljudet kan förklaras på annat sätt än
genom att gå tillbaka ända till det samgerm. språkskedet, och
vidare, ifall detta skulle visa sig nödvändigt för vissa bland
dem, huruvida någon särskild orsak finnes, hvarför mot det
vanliga förhållandet det samgerm. i-omljudet i 2:dra och
3idje pers. sg. spritt sig just i dessa verb.
Brista, brigpa, slippa, spritta hade samma
avljudssta-dier som den talrika verbalgruppen brinna : bran: brunno.
Då man nu sedan gammalt hade i-ljud i brinna, binda,
finna, spinna, springa, stinga etc., så har man efter
analogien funno:fan:finna etc. utbytt ett äldre brusto: brast ;
bræsta mot brusto : brast: brista. Så kunna ock slippa, spritta
förklaras, och utan tvivel även brigpa, ehuru dess impf. sg. är
bra. Även på nima har det sagda väsentligen tillämpning,
eftersom dess pret. sg. och part. pret., hvad rotvokalerna
beträffar, överensstämma med motsvarande former av brinna etc.
Hvad gitta, giva åter angår, så må man besinna, att
dessa äro de enda verben med i-ljud och tillika de enda
verben med begynnande palatal inom sin grupp (de övriga
äro dræpa, kvopa, losa, mota, vræka, vægha, æta). Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
