- Project Runeberg -  Arkiv for/för nordisk filologi / Sjätte Bandet. Ny följd. Andra Bandet. 1890 /
242

(1882) With: Gustav Storm, Axel Kock, Erik Brate, Sophus Bugge, Gustaf Cederschiöld, Hjalmar Falk, Finnur Jónsson, Kristian Kålund, Nils Linder, Adolf Noreen, Gustav Storm, Ludvig F. A. Wimmer, Theodor Wisén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sophus Bugge: Bidrag til nordiske Navnes Historie

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

242 Sophus Bugge.

Gen. sels Nom. pl. selar heder i ældre Svensk siæl, der
forudsætter siäl; i Angelsaks, heder det seolh, i Oldhöitydsk
selah. Den fællesgermanske Stamme er altsaa selha-. Nu er
det godtgjort, at nordiske Former, som har /, r opstaaet
af Ih, rh i Efterlyd, kan foran /, r snart have kort, snart
lang Yokal. En Afledning af "Sæl" ved Suffixet -und kunde
altsaa i Nordisk ikke blot have Formen Selund men ogsaa
dialektisk Sjölund, Sjölund l) og med Overgang af u til o i
svagt betonet Stavelse Sj$lond, Sjálond. I svagt betonet
Stavelse kunde Q (^-Omlyd af a) gaa over til o, og det særlig
foran n + Konsonant. Saaledes kunde den Navneform, der
etymologisk betyder "den paa Sælhunde rige Ø", blive omtrent
ligelydende med det sammensatte Ord, der betegnede "Sölande".
En Navneform i Flertal, som betyder "Sölande", forekommer
brugt om Sjælland i flere islandske Sagaer, saaledes i
Jómsvíkinga saga 2), Knytlinga saga og Ragnars saga; se min
förste Afhandling om Rökstenens Indskrift S. 58.

Flertalsformen for Nom. og Accus. iQnd "Lande" tabte i
senere Dansk sin Omlydsvokal og blev lig Entalsformen land.
Denne Forandring er sandsynlig bleven gjennemfört i
Begyndelsen af ll:te Aarhundred. Hvis nu Sjællands Navn, som i
det foregaaende begrundet, tildels var Sjálond, der blev opfattet
ikke længer som "Sælhundöen" men som "Sif-Lande" og som
netop derfor kunde skifte med SjálQnd, saa maatte
Navneformen SjálQnd i Begyndelsen af ll:te Aarh. gaa over til
Sjaland, der kunde have Sideformen Séland, ligesom sjár So
havde Sideformen sér. Men nu opfattedes Sjælland realiter
som et eneste Land, og flere andre danske Øer havde
sammensatte Navne, der endte paa Entalsformen -land: Laaland,

*) Den af Sigvat brugte Form Silund synes at være en sjælden
Dialekt-form. Rietz har fra Norrbotten sil for Sælhund.

2) I de forskjellige Redactioner: fyrir siólwndvm^ til siolanda Cod. AM.
Nr. 291, 4:to. til Siolanda Cod. AM. 510, 4:to. fyrir Sialaunndum, fyrir
Sia-lônndum Stockh. Hskr. Nr. 7, 4:to.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 02:18:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/anf/1890/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free