Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adolf Noreen: Etymologier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
370 Adolf Noreen.
åtminstone måste vara blått dialäktal; dels är en dylik
övergång mycket klent bestyrkt (jfr min Urgerm. judl. § 33,
anm. 2 ock § 46, 2) ock antas numera av Kluge själv (Pauls
Grundriss I, 332) blått hava inträtt äfter vokalen i, som i
samanon äj förekåmmer (man kunde dåck jälpa sig jenom
att postulera ett *saminon, jfr åvan 4); dels är det utan
tvivel metodiskt riktigast att sammanställa den nominalstam
*samala-y som ligger till grund för samelen ock som
uppträder i isl. ein-samall m. m. med motsvarande
utomgerman-ska stam i gr. ojuaÅog, lat. simul (jfr ock similis ock semel).
Samala-: samana- (åvan 2) är en indoeuropeisk dubblätt av
samma art som gr. /usyáÅq (got. mikils) : /uiéyav (fsv. mikin,
sskr. mahan), gr. åöTQaÅog (engi. starl-ing): lat. sturnus (ägs.
stearn), got. sauil: sunno (för *suno äfter de synkoperade
kasus, t. e. jen. pl. *sunno, bildat som abné, vatné, isl. Jcuinna
m. m.), gr. önÅov: got. wépn m. m. (se min Urgerm. judl.
§ 46, 2). -L-avledningen representeras ock av - de i
rotstavelsen avjudande - isl. sum(V)l, fs. sumbel "församling"
(jfr åvan 2) ock got. simle "einst" (jfr lat. semel), ägs. simlon,
fs. simblon "alltid" (jfr i fråga om betydelseförhållandet
sim-lon:simlé det sskr. adv. såna "alltjämt ännu": "från fordom").
Sv. i sänder, sönder m. m.
Isl. (sällsynt) seðr, fsv. (i) sonder kann visserligen vara
= isl. senn med analågiskt tillagt -r ock sålunda förhålla sig
till senn såsom isl. minnr, miðr till fsv. min(n), ägs., fht.
min j got. mins (av *mimz \. *mino2, lat. minus *) äller som
*) Den komparativbildning på -os (i stället för -jos, -is), som
representeras av lat. minor, minus (jfr major, majus, magis), är densamma som
uppträder i got. -oza (sup. -osts), isl. -are (-astr) o. s. v. Den nu för tiden, som
det tyckes, allmänt jängse - av Mahlow uppställda - förklaringen av denna
komparatsjon (-ÖZ- av -oiz-), som av J. Schmidt (K. Z. XXVI, 390) ock äfter
honom av Kluge (Pauls Grundriss I, 401) t. o. m. förklaras vara den enda
"lautlich haltbare", låter icke förlika sig med de urgermanska judlagarna. -
Komparativsufikset -gbs anser jag vara /uppkåmmet jenom en sammansmält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
