Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 1. Substantiverade adjektiv, particip och småord samt därmed sammanhängande företeelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Hellquist: Nominalbildning.
vesall) enl. Bugge Ark. II. 227]; visende n. pl. ’underrättelse’ Vgf. : viss;
þarfinde n. pl. ’nyttiga, nödiga ting’ Vgf. : þarf T] pæginde n. pl. ’nöje’ Vgf. :
þægr.
I fsv. äro bildningar af detta slag betydligt sällsyntare;
liø-gliinde, høghiande är nsv. liyende med den yngre konkreta bet.,
som finnes äfven i isl.; tiþande, tidhinde n. i nsv. tidender (tidning
är en nyb.); lunende n. pl. samt de fyra femin, fæghrind, rættind,
sannind och det från isl. icke uppvisade skialghind : släalgher
(skiæl-gher), af hvilka tvänne i nsv. förekommande, efter de öfriga abstr.
på -ing ombildade, fägring och sanning jämte det nyss nämda
tidning (ofta konkret) äro de enda abstr. denom. subst. på -ing i vårt
högspråk. Jfr Eydqvist, Sv. Spr. L. I. 406. II. 130. IV. 268. V.
32. - Nämda kortare fsv. former på -ind få väl betraktas som
yngre och oursprungligare än de på -inde. - Utbildning af
lånordet väsen är väl väsende. - I förbigående må erinras om de
participlika denominativa adj. och adv. såsom ellande^ snöande,
gå-rande o. d., hvarom se lit.-hänvisningar hos förf. Ark. IV. 292.
Hit äro möjligen till slut att föra följande ord, motsvarande
de deverbativa Jipfundr, tigund, vitund o. a.:
fsv. iarunlr (Liljegren) n. pr. ijara f. ’strid’, bildadt med suif. -uent,
-unt, om hvilket ofvan.
isl. lómundr ’lemmel’.
Qnundr n. pr.
visundr ’bisonoxe’? jfr fht. wisant, wisunt, wisint, ägs. wesend, hvaraf gr.
ßiötov, 1. bison (fr. bison, it. o. sp. bisonte) såsom got. Valisaharis ;> gr.
BsÅioaQiog (Grimm Gesch. d. d. spr. s. 429). Med afs. på snif. jfr gr.
éÅs-<pavr- (o. got. ulbandus ’kamel’). Ordet är möjligen bildadt på ett germ.
ord, motsv. fht. wisa (nht. wiese), hvaraf ju ock möjligen fht, wisala, sv.
vässla (Kluge Et. Wb. Wiesel; annat etymon hos Schrader K. Z. XXX. 358.
367.). Det behöfde i så fall ej vara lånadt, ty dess af mig ponerade
grundord har (Kluge Et. Wb. Wiese) ock afljudsformen -i- i Igt. wische <: *wisJca,
jfr ock isl. veisa (<: -ai-).
Tydliga denominativa efterbildningar äro däremot:
gramendr ’onda andar’, jfr gramir, grpm,
trollendr : troll, båda efter hollendr : holla, samt
málendr i samma bet. som máleigendr.
Här bör äfven upptagas:
nánd, nond f. ’närhet’ (Tamm. Fornn. fem. på -ti- och -iþa- ss. 8. 49) :
got. néhws, nónd har sin direkta motsvarighet i fht. nåhunt (hvarvid man
har att tillämpa de regler, som senast uppstälts af Wadstein Fornn. Horn.
ljudl. s. 73 : näund r> ng-und :> npnd ;> nónd).
Ortsnamnen Selund *), Elkund, Borghund, fsv. Värend, -and
(: isl. verr ’man’) o. a. få anses vara denominativa efterbildningar
efter deverbativa former sådana som t. ex. Burgund (lån <c ty.
Burgund, väl uppfattadt som denom.) Kluge i Pauls Gr. I. 384 = i.e.
brghnti (Thurneysen K. Z. XXVIII. 146 = ir. Brigit, sskr. fykati).
Hit hörde ock isl. likan n. (: likande) ’Skikkelse^ Figur^ om?
såsom jag ofvan föreslagit^ <: *UJcanþ. Analogt med detta ord och
*) Namnet Selund anser nu Bugge Ark. VI. 377 med tillhörighetssuff.
-uent, -u<%t bildadt på s. selr ’säl’; öfriga likartade nord. n. pr. vore
analogibildningar efter detta ord – eller själfständigt uppkomna på samma
afledning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
