Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Hellquist: Nominalbildning.
betydelsen, dels af ljudlikheten. Jfr med hlymr> þrymr : glymr, r y mr,
y mr; med dynr och drynr: stynr. Ursprungliga i-stammar och
därför att afskilja äro af ofvanstående: þytr: þjóta v. Bahder 28,
Gering felaktigt pytr; hr ytr : hrjóta; þyss : þjósa v. Bahder 24,
hvartill kunna läggas gyss : gjósa och hvinr : hvina (liksom t. ex.
skridr : skrifta), möjl. äfven kr ytr, jfr lcrutr, alla bildade på det de
abstr. på -i- tillkommande svaga stadiet. Men att med v. Bahder
a. s. anta, det just dessa erhållit sitt omljud från instrumentalen,
synes mig mindre sannolikt, då detta icke är fallet med t. ex. bugr,
drupr, dugr, grunr, hugr, munr, slagr m. fl. i-stammar. Då de
omtvistade orden till betydelsen stämma med faktiska ^-stammar,
ligger det kanske närmare till hands att anta, det ofvannämda
i-stammar till följd af betydelselikheten i böjningen anslutit sig till
de förefintliga ^a-stammarna. En dylik princip för analogibildning
kan svårligen afvisas: det kan ej gärna vara en ren slump - för
att taga ex. ur högen - att de isl. neutr. gems, glens, kalls med
afseende på bildningssättet utgöra en grupp för sig och ha samma
betydelse, eller att t. ex. af c:a 60 isl. namn på kroppsdelar c:a 47
tillhöra w-stams-dekl1). Af samma anledning har urnordiskt en
sträfvan existerat, att åt benämningen för den stora mängden af
’bullerljud’ gifva en enhetlig flexion.
Så en liten grupp af intressanta bildningar:
isl. bylr g. sg. byljar, d. pl. byljom m. ’storm1 Fr.2 Vgf.
byrr g. sg. byrjar ’vind’ Fr.2
Jcylr ’köld’1 Fr.2; häraf dock intet oblikt kasus uppvisadt, men allt talar
för, att det bör föras hit. ,
ylr g. sg. yljar ’värme’ Vgf.; sannolikt en -jw-stam - se ofvan s. 2(j not. 2.
Dessa fyra ord äro troligen att fatta som primära bildningar
till resp. germ. J/^l^bul ’svälla’, bur (ie. bhur ’sich heftig
bewegen’, hvaraf en liknande primärbildning i 1. Fur-ia Fick I. 163),
kul jfr kid-de, ul jfr dái diall. ul-m ’luftvärme’, 1. ad-oleo.
De öfriga mask. abstr. på -ja (alltså anförda i-stammar
från-räknade) anser jag vara - icke primära bildningar, utan
uppkomna på presensstadiet af de vid sidan stående ^’a-verben:
dynr: dynja (= sskr. v. dhunaya : adj. duni Fick I. 120), glymr :
glymja (= mht. glumen Fick III. 113), gny dr: gnyð/ja, gnýr-.gnýja,
hlymr : hlymja, krytr : krytja (= gr. yQvfa ’grymta, knysta’ Fick
II. 50.), rymr : rymja, stynr : stynja (= ägs. stunian), styrr : ägs.
styrian (jfr bet. af eng. subst. stir : v. stir), ymr : ymja, þrymr :
þrymja. Jfr vidare ägs. hlyn larm’ : hlynnan ’böla’ (och ej :
hleó-$an, som Leo Ägs. Gl. 599 med tvekan antar). Dynr, þrymr kunde
vara ex. från samgermansk tid, de öfriga särspråkliga nybildningar.
- Suffixet vore här -a, icke -ja. - Det är ju a priori naturligt,
att då verb tillhörande andra konjugationer gifvit upphof till åt-
*) En dylik paradigmöfvergång af enahanda orsak näml. betydelselikhet
föreligger möjl. i got. manna, urspr, kons.-stam, men böjd som w-stam.
Osthoff hos Kahle ’Zur Entwicklung der cons. flexion im germ,’ förmodar näml.,
att utgångspunkten är månne, gen. pl., med samma bet. som abné, gumné.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
