Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hellquist: Nominalbildning. 31
veå fsv. væþj vaþ n. ’pant, vad’ (ett slags part. fut. pass.?) till \/ vedh,
vadh (se närmare Kluge Et. Wb. Wette) : got. gawidan ’verbinden’, pret.
gawaþ. Jfr váttr § 1. B).
vig g n. ’häst’ (== ags.? fsv.) : vega (eller sekundärt till vegr?).
Andra af Schluter 27-32 såsom primära upptagna äro ännu
osäkrare än dessa. Isl. bygg tör ej hit: det kan ej vara ett ie.
*bheu-io- såsom Streitberg P. B. B. XIV. 179 antar, ty ägs. béov
böjes som en røa-stam; ursprungligen har väl ordet, såsom antas
af Noreen Ark. I. 166, tillhört w-flexionen.
Innan vi öfvergå till dem, som äro eller förefalla att vara
sekundära, må först några aflägsnas, som man plägat räkna hit. Bråte
har Bezz. B. XI. 184 på grund af J. Schmidts framställning K.
Z. XXVI. 345 sammanstält isl. ver n. ’the sea; a fishingstation’
med fht. warid ’insula’, anseende ägs. vær såsom växelform till ett
*varaþ. Jag skulle vilja tillägga, att den af honom nämda tredje
växelformen ägs. varoä Wer’ har sin direkta motsvarighet i isl.
v$r f. ’a fenced-in landingplace, harbour’, yngre ’creek’ Vgf., VQTT
B. Analogt kunde man möjl. ock förklara isl. sel n. (g. pl, -já)
’säterhydda’, att jämföra med got. saliþ-wôs, fht. selid-a ’härbärge’,
såvida man icke i detta ord hällre ser ett enhetligt suffix ie. -tv- 1).
Vid sidan af denna konsonantstam står isl. salr, böjdt som i-stam,
men urspr, -s-stam som ägs. salor (jämte s$le) visar. - Kanske
sker n. (g. pl. -já) <; *skariþ. Jfr skara ’bärgsklyfta’.
II. De sekundära neutrala ja-stammarne, som beteckna
konkreta (incl. de jämförelsevis fa, som anförts af Schluter s. 96 ff.), äro:
a) denominativa.
1) af substantiv afledda:
aa) dels sådana, där suffixet ja utöfvar sin egentliga funktion
att uttrycka tillhörighet (härstamning, det af grundordet
förfärdigade o. d.):
isl. bléte ’hvad som användes vid blotande’ Fr.2: blöt n.
bryne ’brynsten’ Fr.2 : brun f. ’skarp kant, egg’.
egg ’ägg’ svårligen med Schluter, Kluge m. fl. : avis ’fågel’.
erfe, fsv. ærve ’arföT Fr.2 Eqv. VI: arfr,
eske, da. Æske ’kar, eg. det af askträ förfärdigade’: askr, som ock såsom
i sv. kan ha samma betydelse. Pd.: fsv. æskia.
(øyke ’åkdon’ Vgf.: øykr m. ’dragare’j här är suffixet -a-}.
fløy ’skepp’ - gr. jrAo-io- : gr. jr/lo-o- ’Schiffahrt’ Schi. s. 96; är äfven
fem. Fr.2
fyl ’föl utan afseende på kön’:/oZe. Jfr ful(j)a, mov.
helse ’halsband’ ’det till halsen hörande’ Fr.2 : hals m.
knyte ’knyte’: knútr.
kylfe ’den öfversta kägelformiga delen af skeppets förstam’ : kolfr. Pd.:
kylfa 2. hos Fr.2
sktäe ’skida’ Vgf. : skiä n. ’Scheit, Holz’; (i afljudsförhållande till isl.
skeiåer).
stef ’värser, som återkomma på bestämda ställen i ett skaldestycke’ :
stafr m.
stykke ’stycke’ : st okkr - se nedan.
ve ’töre’ (<c *tirw-ja-) : tjära (< *terw~).
l) Jfr t. ex. sskr. pitrtvá n. o. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
