Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84 Hellquist: Nominalbildning,
dyre - alla enl. lex. med singular betydelse; ;a-sufixet tycks här ha
samma individualiserande funktion som i följande sammansättningar
med -menne: dyr- Vgf., fyrir- Fr.2, gamal- Fr.2, god- Fr.2,
gofug-Fr.2, liard- Fr.2, Ur- Vgf. (jämte itrmaår Vgf.), konung- Ygf.
’kunglig person’ (jämte konungmaSr Vgf.1). För vissa af dessa: dýr-,
fy-rir-, itr-, konung-menne ange lex. endast sing, bet., för gamal-, god-,
gofug-^ stór menne både sing. o. koll. bet., för rik- och ungmenne
endast koll. Af dem, som beteckna sakliga konkreta: and-, for-dyr e 3
armbryste (: mht. armbrusf), blotnøyte (: blotnaut); brått-, låg-,
via-lende; nisl. eingirne < -gerne - se Kock Ark, IV. 173, dyrigétte
(dyra-), haglende, fsv. krasmæte, nsv. innanmäte, lystmäte: mat (det
senare numera i abstr. bet.), innandöme, kungadöme, n. pr. ösminne
o. d. < -mynne ’mynning’. Af förekommande smns. på -ja finnes
emellertid ett antal kortstafviga t. ex. býflyge, hunangsflyge, Jiádege,
illgrese, storhvele, ungvide, bekk-, skjald-, v egg pile, láfafile. Om
dessa har det antagits, att de äro analogiskt bildade efter de
lång-stafviga. Jag framhåller fortfarande denna möjlighet, ehuru
sedermera Streitberg P. B. B. XIV. 165 ff. sökt uppvisa, att t. ex. ett þile
är att förklara såsom utgående från ett * pil-j a i motsats mot kyn,
analogiskt < *kun <C *Jcun-i (för hvilken sistnämda grundform ju
som bekant fsv. al skons talar). Så tilltalande än detta kan
förefalla, vågar jag dock ej tillmäta det någon afgörande betydelse, då
ju i alla händelser dubbelheten i l p. sg. pr. ind. svef, styre
kvarstår. Alltnog: från smns. såsom de ofvannämda tränne med pile,
har, synes det, den enkla formen þile kommit. - På tal härom
torde det förhållandet böra påpekas, att någon kortstafvig smns.
på -ja (efter parad, kyn} t. ex. ett *storhvel - mig veterligen - icke
kunnat påträffas. - Antingen och i allmänhet äro smns. med
kortstafviga ord outvidgade t. ex. af stafr åtminstone 14 st., af dagr
c:a 5 t. ex. pingdagr; eller förete de samma prägel som de
lång-stafviga t. e^.hádege-, eller äro de vordna n-stammar såsom likhame :
lik-hamr, dauddage o. s. v. Om anledningen till att alltså smns. såsom
t. ex. *storhvel saknas, har jag ingen grundad mening. - F. ö. har
kanske ^’a-suff. i några af de ofvan anförda enkla orden, haft någon
specialiserande värkan, som icke kan i hvarje fall preciseras (analog
med den, som tillkom ^-suffixet t. ex. geir e ’bladet på ett spjut’ :
geirr ’spjut’).
yy) kollektiver.
Det inom de nord. spr. mast värkande kollektiv-suffixet är ja,
hvilket i de öfriga germanska spr. enl. Kluge N. Stl. § 65, då det
nämligen ej är satt i förening med pref. ga- (som naturligtvis i isl.
i de fiästa fall skulle bortfalla), endast uppträder i några strödda
bildningar. Vanligast i smns. t. ex. býflyge n. (byßugor) - andra
ex. från isl. se Falk Ark. IV. 353. F. ö. i följande enkla ord 2):
1) Konung små ctr däremot betyder ’a king’s man’.
2) De ja-bildningar, för hvilka sådana ord ligga till gruiid? som själfva
ha koll. bet. såsom t. ex. fsv. IcegTie : isl. låg - se ßß).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
