Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44 Hellquist: Nominalbildning.
- gräla ’glada’, sv. arta - da. arte, gsv. ärta o. s. v., dessa som
tillägg till de ex., som anföras af Kluge N. St. § 14 *). Af dessa
äro dock sannolikt några rena w-stammar såsom sv. fala, fsv.
gu-dha, Jcatta, no. orma att betrakta som - i förhållande till
motsvarande jørø-starnmar - yngre ombildningar efter motsvarande
maskuliner.
a) Suffixet -jon bildar ett större antal af moverade feminina,
detta i likhet med Suff. -ön, hvilket sistnämda uppträder som
mo-tionssuffix i följande ord 2) :
[typer: got. niþjô : niþjis m. swaíhrô : swaíhra m.] isl. arf a ’kvinlig
arfvinge1 : arf e Fr.2, åsna ’åsninna’ : asne Fr.2, bera ’björninna’ Fr.2 : fht. bero,
búa ’invånarinna’ 3) : búe, fífla ’fjantig kvinna’ : fifl Fr.2, finna ’finnkvinna7 :
finnr Fr.2, fda ’räfhona’ Fr.2 : */o (: fht. fuh-s = sv. lo : fht. luh-s\fostra
’fostermor’ ifostre Fr.2, friåla, frilla*) ’älskarinna’ : friftéll Fr.2, granna = got.
garazno ’grannkvinna’ : granne Fr.2, hapta ’kvinlig fånge’ : haptr Fr.2, fsv.
hapte, hora ’äktenskapsbryterska’ : hórr Fr.2, hrisa ’flickobarn, afladt i lönn’ 5) :
hrise Fr.2, jarla ’jarlhustru’ -.jarl Fr.2, kolla 1) i smns. frictkolla. Jfr sv.
dalkulla : kollr - se Fr.2 under kollr 4). - 2) ’hondjur’ isht. hjartkolla, jfr sv.
diall. kulla ’honfår’ Bz. till kollr i den betydelse, som anges af Ygf. under
kollr 5); kviga : kvigr Fr.2 se § l, lif ra ’syster’ : lif r e ’broder’ Vgf., maka :
make, måla ’kvinlig bekant’ : mále Eg., runa ’förtrogen väninna’ : rúne Vgf-,
guåsifja ’"andlig" släkting af kvinnokön’ : guffsife, sinna ’kvinlig
följeslagare’ : sinne, stjúpa ’stjufmoder’ : stjúpr, som dock betyder ’styfson’ Vgf.,
vina Väninna’ : vin(r), nyisl. töa ’räf hona’ (== fht. zoJia med ö på grund af
en schweizisk form enl. Kluge P. B. B. IX. 178) : ?, no. bjarna Boss. : björn,
pd.: birna, orma Aa. : orm, pd.: yrma, fsv. gudha ’gudinna’ Sdw. : guß,
gumma Sdw. : gumme ’gubbe’ Sdw., om hvilka ord senast Kock Sv. Landsm.
X. 3 s. 6 ff., katta Sdw. : katter, pd.: isl. ketta, sv. fala ifåle, pd. : isl.
fylja, toka : tok, sv. diall. gubba ’gumma’ Bz. : gubbe, gymmra
’jungfrutacka’ Sörb. Nilen. : gsv. gummar Gr. V. B., sjäppa ’hynda’ dalm. Noreen
Ordl. : isl. seppe Vgf., ära ’honan af äjdergåsen’ bhl. Bz. = *æftra : isl. æårf.
Hit hör ock isl. elja ’medhustru’ närmast : fht. ello (: 1. alius § 1. Jfr dock
Schlüter Germania XXI. 375). Så äro ock möjligen sådana skenbart ’primära’
bildningar som fsv. bruþtugha och isl. valkyrja att fatta som moverade
former af i språket förefintliga nom. agentis som resp. -tugJie och *kyre (= mht.
küre i specialiserad betydelse).
Vid sidan häraf har, som nämdt, uppstått ett motionssuffix
-jon, hvars ursprung måste anses vara fem. jo- och ^-bildningar. Då
t. ex. vi jämte yrn <C ^uræ-n-i ha ett yrna, bör detta teoretiskt
betraktas som en -órø-utvidning af ^-stammen yrn^ och detsamma
gäller om birna ’björninna’ : fht. birin, -birn (i namn). Efter dy-
*) Det där anförda ägs. ryþþa ’hund’ återfinner jag som lånadt i isl.
öknamnet rytta. -þþ- <c -tt- liksom mötte ~ ägs. moþþe. Flera andra af de isl.
öknamnen ha en främmande prägel.
2) Då jag ej särskilt behandlar de rena n -stammar na, anför jag äfven i
denna §, såsom skett ofvan, vid jämförelser med desamma så godt som
fullständiga exempelsamlingar med förbigående dock af dem, som af föregående
författare anförts.
a) Ingår som sammansättningsled i fno. hærbua ’växtnamn’ Bugge Ark.
II. 217, Hertzberg Ark. V. 235, väl ’Nardus stricta’ Läffler-Hertzberg Ark.
VI. 262. Första ledet anser jag icke vara hæra, utan adj. Jiérr ’hårig’ (på
grund af H:s utredning); betyder annars ’grå’ Fr.2
*) Därjämte friþa i fsv. sløkefriþu dotter Schl.
5) hrisa ’kvinlig hrisungr"1 liksom hörna ’kvinlig hornungr’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
