Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 Hellquist: Nominalbilctning.
b) Yi öfvergå nu till en annan och intressant grupp af jan-,
raen hufvudsakligen ^ørø-bildningar, där suffixet har funktionen att
uttrycka det med grundordet försedda, af detsamma förfärdigade,
till detsamma hörande, alltså samma som vi i det föregående sett
tillkomma åtskilliga bildningar på -ja-8, -jo-, -ja- t. ex.fírar, øyJcr;
emir-, bløte, fløy, venge ’hufvudkudde’, sv. diall. hyfve o. s. v. De
af nedan anförda ord_, som utmärkts med K., återfinnas hos Kluge
N. Stl. §§ 81. 82. 83, men upptagas här för sammanhangets skull.
- Upphofvet till detta lager af bildningar på jan, jón hár man
väl, såsom redan Schlüter Germania XXI. 372 gentemot Osthoff
antagit, att söka i ^-stams-utbildningar af adjektiv på -ja såsom
gr. OvQavioiv : adj. ovQavioc;^ jfr äfven isl. samfcSra : gr. ofAOTiaTQiOQ
Bugge K. Z. XX. 31.
Först några namn på personliga konkreta:
isl. deigja ’tjänstekvinna’ : deig n.
gedda ’gädda’, ’den med gaddr försedda’ K. Jfr nht. Hecht : hake, fr.
bro-chet - broche ’spets’, eng. pike, 1. acus.
hrygna Fr.2 ’den med hr ógn försedda fisken’.
képa ’sälhona med unge’ Vgf. v ’den med Jcópr försedda’.
stegla ’okvädingsord till kvinna’ : stagl.
syrpa ’smutsig kvinna’ Fr.1 Vgf. : sorp n. ’smuts’.
sv. diall. *bölja ’skogsrå’ dalm. Bugge hos Nn. Ordl. 230 : till ett bol,
afljudsform till ból v ’den till samma bol hörande’; utförl. se a-st.
Vidare:
isl. birtøa ’björksaft’ Fr.2 : bjgrk K.
blöja (och blcégja) ’kläde’ : fsv. blä(r) (nsv. blå-nor, v ’det af blångarn
förfärdigade’; fsv. blå anser jag = nht. Blähe ’grobes Leintuch’, till hvilket
Kluge Et. Wb. ej anför några släktingar; grf. *blahwOj hvartill en
afledning *blahwjon :> blcéja och med grammatisk växling *bla£wjon ;> fsv.
bløia 1).
dyngja ’bl. a. frustuga’, se Fr.2 : ägs. dung ’dynga’ K. v eg. ’det med
gödsel betäckta’; det med ägs. dung identiska f ht. tunc har samma bet. som
vårt ord.
dyna = sv. dyna ’den med dúnn försedda’ K.
eiJcja = sv. eka ’den af ek förfärdigade’ K.2)
elma ’gren’ Fr.2 Vgf. ’den till almr hörande’.
*fannfergja ’tung snödrift’ Vgf. ’-färg n. ’tyngd’.
ferja - sv. färja : far v ’det till färden hörande’, svårligen direkt till
got. ferjan ’schiffen’.
gryta = sv. gryta : grjót ’sten, ler’ v ’den af sten, ler förfärdigade’.
heima (ax-) ’halmstrå’ : halmr ==. elma : almr.
hempa ’prästkappa’ Vgf. ’v ’den af hampr (hampa) förfärdigade’.
hringja ’ämbar’ : hringr ’det med ringar försedda’.
hvelja ’hvalskinn’ v ’det till hvalr hörande’ K.
hyrna (= ägs. hyrne f.) ’hörn på yxa’ Fr.2 : horn.
hæra ’hárldode’ Fr.2 (= f ht harra f.) v det af Mr förfärdigade’.
hékja ’krycka’ Fr 2 : ägs. hoc ’hake’.
istra ’fetthinna kring inälfvorna’ Fr.2 : istr [<r *tstron?].
kinga ’bräsch’ Fr.2 í ’det med kengr (krok att fästa med) försedda’.
kirna ’smörkärna, eng. churn"1 : ty. kern ’milchram’ - vidare Kluge Et.
Wb. kernen.
1) Fsv. bløia har af prof. Noreen å akad. förel. förklarats såsom <: *bla\
2) Fsv. økia <: *aikw-jon enl. en förslagsmening framstäld af prof.
reen å akad. förel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
