Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till läran om den nordiska nominalbildningen (Elof Hellquist) - § 2. Suffixet ja, jô och därmed sammanhängande frågor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 Hellquist: Nominalbildning.
ten’ : varp n., no. barka ’barklut’ Koss. : bark, sv. diall. härå ’hätta af hår’
sm. Bz. : hår.
c) Härefter ha vi att behandla den klass af konkreta -jan-,
-jórø-stammar, som i betydelsen föga eller intet skilja sig från sitt
substantivisJca hufvudord. Dessa äro att jämföra med det stora
yngsta lagret af denominativer på -an} -ön, hos hvilka man
äfvenledes har svårt att upptäcka någon anledning till utvidgningen.
Innan jag anför dem på -jan, -Jón, må här uppräknas de rena
n-utvidgningame *):
dels personliga konkreta: 1) isl. f röda :fraud(r) (= hroke : hraukr) v
tydlig förgerm. afledning.
2) bane : gr. (povog, färre : ägs. fearr, galte : gpltr, gisle : gisl, rakke : ägs.
ræcc, gylt a : gyltr (eller direkt af gpltr?), meðalfifla f. (m.?) : meåalfifl Fr.2,
kråka : kr akr, lóa ’brokfugl’ : ló f. (pl. Ur) Fr.2, møyja Fr.2 : møy, naar a
Ygf. : naar. vagna : vggn ’tumlare’ Vgf., sv. diall. *bare ’lyckoande’ dalm.
Bugge hos Noreen Ordl. : gr. (pOQOg?, bia dalm. : sv. bi, lyra : lyrr 2), *skjora
’skata’ Vörå. Fr. : isl. skjór, gsv. raa Dahlstjerna (Norelius Ark. II. 271) : rå
(skogs- o. d.).
dels sakliga konkreta: 1) isl. hroke = sv. råge : hraukr, ägs. hréac, svige :
sv ei g r == sv. sveg (dessa i f or germansk tid af substantiv afledda att jämföra
med t. ex. hit e : heitr § l, ful ga : filhan, brote : brjóta - se nedan).
2) isl. andre Fr.2 : gndurr, bagge 3) Fr.2 : boggr Vgf., blome Fr.2 : blom n.,
duste Fr.2 : dust n., cime Fr.2 : eimr, glófe : ägs. glof, glugge Fr.2 : gluggr,
hage (ägs. haga) : sv. håg, mht. hac, hanke Fr.2 : honk f., hjalle : hjallr. Pd.:
Mila, hjarre, jfr ägs. heorre : ägs. heor, pl. heorras Leo Ágs. Gl., Fick III. 66,
hlade Fr.2 : lilaft n., hlute Fr.2 : hlutr, holme : holmr (jfr Boxholm, Norsholm,
/Stockholm etc.), húse Fr.2 : hus 4) hos Fr.2, Jake : lit. iza-s Fick III. 31,
knarre Vgf. : knorr, kofe Fr.2 (= ägs. cofa) : ägs. cof, krape : krap Fr.2,
li-kame : likamr, Ume : limr, loå~e (ägs. lofta] : loft, møkkve: møkkr Vgf., oke ; ök,
reke : rek, sloåe, slöa f., spotte : spottr, ställe : stallr, svaåe : svaån., sveite : g.
swait-a- m., tungle : tungl, fsv. arve : arf n., ärver m. Sdw., dye : dy, flokke
Sdw. iflokker, miærþe : isl. mer å f. Fr.2, fsv. runne : isl. runnr, fsv. likvar e :
var n. ’öfverdrag’, sv. diall. brunne smal. (’= got. brunna) : brunn.
[typ: got. daúrô : daur n.] isl. 5^76?a Fr.2 : bildr. bryggja : ägs. bry cg -
se Bugge P. B. B. XIII. 505, flika Fr.2 :flik f, gata : gåt n. Fr.2, himna,
hinna ’hinna’ Fr.2 : himenn spec. ’himmel’, ørkosta : ørkostr Vgf., lina
’lintyg’ : lin d. s. Fr.2, mata (= fsv.) : matr, sinor~Vgf. : sint, skida Vgf. : skiåf.,
skjóda Vgf. : skjoå~ f., smått a ’trång väg’ Fr.1 : sv. smått ’smyg’ (<: *smätt,
jfr ismátt Fr.2 = sv. na£i <c nätt), sula : fht. siU f., veita : veit f., viåja :
via f. (g. -jar) - dessa från Vgf., no. taara Aa. : isl tar n., veigja ’saft’ :
isl. -m’# ’dryck’, fsv. (= sv. diall.) gista : gist ’ett slags stör’ Sdw. (till germ.
*gaiz-a = isl. geirr?), glug g a Schl. : glugger, harva Sdw. : harf, leþa Sdw. :
ZeJ>, Zez;a Sdw. : lef f., liustra Sdw. : liuster. Pd.: lystra, lænkia Sdw. : lænker,
stæþia : stæp n. (ia-stam), sv. diall. *Tösa dalm. Noreen Ordl.4): ros, stätta :
isl. stétt f. mast ’pavement’ (: stiga = ^Ä : gänga).
Hithörande bildningar på -jon 5) äro äfvenledes synnerligen
talrika:
1) Se not 2 s. 44.
2) Ursprungligen dock väl icke radikalt -r-, ty jfr smns. ly-braut etc.
Vgf, utan lýrr <c Zi/r såsom gr år r <c grár.
3) Urgerm. lån i förhållande till pakke mod regelbunden ljudskridning?
Kluge P. B. B. X. 441 if.
*) Obs. det besynnerliga gsv. røsia Eqv. VI., som måste vara en nybildning.
5) Om motsvarande mask. t. ex. i isl. prefe, vg. träfve ’trafve’ : ägs. pr af
’manipulus’, sv. diall. *blömme ’blomma’ dalm. Noreen Ordl (jfr no. bløma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
